Det blev en mycket lyckad helg på Idrefjäll! Har fått så många positiva besked att jag är bara lycklig. Finns såklart väldigt mycket att fortsätta utveckla för att det ska bli riktigt bra, men just nu är jag bara otroligt nöjd med att jag tagit ett stort steg i rätt riktning!!

 

Dagens lopp var en sprint över 7,8 kilometer. 3,3+1,2+3,3km. Två skjutningar, ligg-stå. Igår efter tävlingen var jag helt slut. Fick hänga i soffan länge innan jag tog mig ut på en lugn joggingtur för att skaka ur benen lite. Men det hjälpte inte tillräckligt, för jag var seg idag. Körde lite hårdare uppvärmning och tyckte jag fick igång kroppen. Men jag blev lite feg på första varvet och vågade inte gå på så hårt som jag hade tänkt från början. Detta gjorde att jag förlorade hela tävlingen på de första 2 kilometerna.... Pappa stod i långbacken och gav tider, på första varvet hade jag tappat 20 (!) sekunder på täten. Men jag visste att jag hade öppnat ganska lugnt så jag tog den tiden med ett lugn. Det är ju bara en bom, tänkte jag. Och så blev det... Hade totalt en bom mindre än de andra två tjejerna på pallen, och det hade de råd med när jag öppnade så långsamt. Nej, nu hoppade jag i tävlingen. Efter 3,3km var det dags för liggskytte. Jag har brottats med tanken på "100% i ligg" denna helg och nu pallade jag inte trycket längre. Av någon anledning så tappade jag fokus och reste mig med två (!) bom. Ryckte iväg tredje skottet klockan fem och fick en kant ut klockan tio på sista skottet. De andra satt mitt i. Tråkigt men sant. Kom igång på mittenvarvet, hade bra tryck på 1,2:an och kom in till stå, fullt fokuserad på min uppgift: att sätta den första nollan i stå på tävling i år! Jag var stabil, hade fullt fokus och jag tittade inte ens på tavlan när jag åkte därifrån, jag kände att det var fem träff. Full av adrenalin spurtade jag ut på sista varvet, det var riktigt jobbigt men jag kämpade och kämpade. När jag kom till pappa i mitten av backen skrek han att jag ledde med 6 sekunder. Då var jag helt slut. Jag försökte verkligen åka kraftfullt och tekniskt bra, men jag tror att jag misslyckades. När jag nådde krönet på backen var det skönt att gå över på trean. Sen blev jag stum på trean. Lite senare kunde jag gå över på fyran, tänkte att det kunde vara skönt. Men blev stum även på fyran. Gick tillbaka till trean. Tog fart ner i backen. Kröp ihop. Blev stum av att stå i fartställning. Åkte lite på femman, det gick så fort att det knappt gick att skejta. Gick ner i fartställning igen. Kom in på skjutvallen, hade världens motvind. Spurtade för allt vad jag var värd. Hörde speakerns röst. Precis innan jag når mållinjen säger han att tiden är ute. Jag har förlorat segern. Med ynka 3,4 sekunder. Men ska vara glad att jag inte åkte ytterligare 1,2 sekunder långsammare, då hade det blivit en tredjeplats. Så tajt var det!! Tre personer inom 4,6 sekunder. Sa det efter prisutdelningen, "det var ju typ som på världscup!" Spännande att få vara med om en så tajt fajt. Då blir man ännu mer varse om att varje tiondel räknas!

 

Riktigt jobbig tävling men jag gjorde det bästa jag kunde för dagen så jag är nöjd! Det är klart att det finns många saker som jag kunde ha gjort bättre såhär i efterhand, men där och då gjorde jag det bästa jag kunde och jag får ta med mig lärdomarna från helgen och göra det bättre nästa gång!