Hatar kant ut

Jaktstart idag med ett jobbigt utgångsläge efter värdelöst ståskytte igår. Men jag vet av erfarenhet att allting kan hända i skidskytte och jag fick bra besked skidåkningsmässigt igår.
 
Gick ut hårt och plockade 10 sekunder första kilometern. (Tack pappa för underbar support hela helgen, du är den absolut bästa ledaren man kan ha med sig en tävlingshelg!!!) Kroppen svarade helt ok, kände mig stark men blev stum på tvåans växel. Kom in till skyttet bättre förberedd än gårdagen, var osäker på om jag skulle skruva för solen men valde att inte göra det. Bommade två, båda kant ut till höger, antagligen på grund av solen. Ett dåligt beslut, kostsamt. Två varv i rundan. Fortsatte åka offensivt. Trots två bom hade jag tagit in 20 sekunder på täten och var nu två minuter efter (2,19 vid start). Kändes lovande. Allting blev bättre i andra skyttet, jag skruvade tre till vänster, såg prickarna klart och tydligt (vilket jag bland annat inte gjorde igår och därför bytte jag linser i morse...) och satte en nolla, kändes ganska offensivt. Åkte upp mig till tredje plats och nästa gång jag passerade pappa hade jag 1,10 upp till tät. Fortsatt offensiv åkning. Fokuserad i stå, hann tänka en sekund på gårdagen, men sen kände jag hur stabilt jag stod och fokuserade rätt. Bommade dock första, kändes som ett bra skott, men kant ut. Satte tre snabba, sen fick jag jobbigt med sista skottet. Skakade lite, vågade inte trycka av. Till slut sköt jag och träffade! Ett varv i rundan. Kommer inte ihåg vad pappa sa den gången, jag ville bara veta hur träffarna satt. Frågade, fick till svar "kant ut, bra träffar". Typ. Lite mindre offensiv inför sista stå, jag ville få ner prickarna. Kom in på vallen och skulle nu bemästra världens mentala utmaning. Jag ville fokusera på mitt, men råkade se en del svarta prickar kvar på bana 1 och 2. Jag gick in i min bubbla och träffade de tre första. En tanke om att "skjuter jag fullt så vinner jag" for genom mitt huvud, följt av en tanke om att så kan jag inte tänka. Fjärde skottet kändes bra, men luckan ramlade inte. Fick i efterhand höra att den var upp och vände. Kant ut igen alltså. Orkade inte jobba ner sista pricken, var så jävla förbannad. När jag gick in i rundan såg jag hur täten åkte ut på sista varvet. Köttade mina två jävla rundor och körde allt jag hade på sista varvet. Det var jag dock inte ensam om och hur hårt jag än körde så hade min tvåa i sista gjort att jag tappade all chans att ens stå på pallen idag. 
 
Har inte själv sett resultatlistan men fick höra att jag bara var drygt 30 sekunder efter i mål. Startade alltså 2,19 efter. Jag hade chansen att göra det omöjliga men jag tog den inte. 
 
Och jag undrar: borde jag inte ha förtjänat några kant in nu?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0