Och när jag åker straffrundor. 

Så idag var jag nästan tvungen att skjuta fullt för att inte få ont. 

Det höll på att gå åt skogen redan på fjärde skottet men luckan ramlade till slut (kant in). 

Det är en häftig känsla att komma in till sista stå med 15 träff. Det är faktiskt 3,5 år sen jag gjorde det senast. Det var också senast jag sköt 20 träff. Jag trodde jag skulle göra det idag också. Men luckan i mitten ville inte ramla (kant ut). Klarade en straffrunda utan att få ont. 

Annars så kändes åkningen lite tyngre idag, men jag känner att det finns något där. Formen har höjt sig ett snäpp sen senaste tävlingshelgen. Jag är stark på trean. Och jag har ett omslag som jag är väldigt stolt över (spurtvarvs-Anna). 

Jag pressade kroppen till 101% av maxpuls idag. Och det är en så fruktansvärt härlig känsla, när kroppen svarar på kommandot att köra ännu hårdare, när man ligger precis på gränsen av vad kroppen klarar av. 

Det har varit en fantastiskt rolig helg och även fast kap analysen inte var så rolig läsning idag så är jag SÅ NÖJD med det jag presterade idag. 

Jag är nöjd och glad. Formen är uppåtgående. Jag är extremt taggad på nästa tävlingshelg (Swecup i Östersund 8-9 december). Jag älskar skidskytte igen! 

Känslan i kroppen var väldigt mycket bättre än i Idre under en längre tid. På toppen av långbacken första gången kände jag: var den inte längre?! 

Det var utmanande förhållanden på skjutvallen. I början av inskjutningen blåste det fruktansvärt mycket. Så mycket att jag valde att bara skjuta en ståserie, den var väldigt fin då. Men fick skjuta någon extra liggserie, skruvade tillbaka till noll och sköt en serie i vindstilla i slutet av inskjutningen. Det var nästan vindstilla på min liggserie på tävlingen också, blåste lite åt båda håll. Så jag valde att skjuta en lugn och säker serie. Det tog lite tid men det blev fem träff så det var skönt. 

Även i stående tog jag det ganska lugnt, det var hala mattor så fick lägga mer tyngd på främre benet, vilket gör det mer ostabilt. Hade för stora rörelser och bommade de två första skotten. Inte alls nöjd med två straffrundor och långsam skjuttid. 

Och sista varvet blev fruktansvärt jobbigt. Kunde ändå öka sista biten över krönet på långbacken och göra en bra avslutning. 

Så finns en hel del positivt att ta med sig från dagen. Är fortfarande långt ifrån där jag vill vara men det känns otroligt skönt att se att jag åker mycket fortare nu än för två veckor sen. Det är ju fortfarande november! Jag ser fram emot masstart imorgon. Det är kul att tävla när känslan är bra! 

Vi kan börja med det dåliga. Åkningen. Jag gick mig stum direkt vi kom in i brantaste delen av Fäbodbacken. Då hjälpte inte saltningen. Sen grävde jag ner mig i de partier som inte var saltade och gick mig tom på energi. Det enda som gör att jag kan säga "kunde ha varit värre" om åkningen är att jag hade bra återhämtning. Så efter det gått nedför var jag pigg en stund. Tills det antingen kom några dm blöt och sockrig snö alternativt en padlingsbakke. 

Däremot är jag nöjd med det jag presterade på skjutvallen idag. Det var en hel del vind så jag fick ta tid på mig för att känna mig säker på skotten. Det blev en bom i första ligg, tydligen en kant. I andra ligg kändes det väldigt bra, jag var på väg att tänka att det skulle bli fullt, stoppade upp för att samla tankarna innan jag sköt sista skottet. Det lät som en träff men det blev också en kant ut. Jäklar. Jag som trodde jag sköt dem igår. Men nu lär jag inte få så många fler kant ut hoppas jag! 

Det var tufft i stående. Jag tog tid på mig och jobbade med varje skott. Efter ytterligare en straffrunda i tredje skyttet fick jag en härlig nolla i sista stå. Det är så tråkigt att skjuta 1. Det är liksom okej men inte bra. Och ju fler ettor, desto mindre okej. 17 träff idag var bland de bästa skjutresultaten så det är jag nöjd med, det fick ta den tid det tog idag. 

Tråkigt att den fina känsla jag hade förra veckan har försvunnit. Men ändå otroligt roligt att vara igång med säsongen! Jag har saknat mina vänner i skidskytte-Sverige så det var härligt att träffa alla igen. 

Och jag brukar ju vara lite av en slow-starter, hitta min form tidigast i december. Så finns hopp! Är som sagt nöjd med skyttet idag, jag har varit nervös innan och att hålla ihop det så pass bra i svåra förhållanden känns så skönt! 

Något som jag också verkligen har längtat efter, det är vinterns första hårda pass på snö. Imorgon är det ÄNTLIGEN dags! Jag blev ju tyvärr förkyld efter hemkomst från Mallorca så blev en kortare första sväng i Idre än planerat, hann då bara med lugna pass på snö. 

Så jag längtar verkligen till imorgon och hoppas på en härlig känsla i kroppen!