Kort sprint

Idag tävlade jag i GDV cupen, regionscupen som för ungdomarna är uttagning till Riksfinalen och som för oss seniorer (och juniorerna) är ett trevligt inslag i träningen. Med en sammanslagen junior- och senior-klass är startfältet stort och distansen kort. Idag var det 6km sprint som stod på schemat, normalt sett en favoritdistans för mig och på lite av en favoritbana i Älvdalen. Men det konstanta snöfall som rådde gjorde det extremt tungfört så tävlingstiden blev nästan lika lång som på en vanlig 7,5km sprint. Jag hade inte bästa skidorna heller, kanske gjorde bort mig i skidtestningen där jag direkt bestämde mig, skulle kanske ha åkt lite mer på de pulvrade skidorna, så kanske de hade gått bäst till slut. Men men. Hade inte dåliga skidor. Och det var ju ingen viktig tävling så vallningen var inte högprioriterat. 

Minns inte senast jag åkte en så jobbig tävling. Planen var att starta offensivt och det gjorde jag. Insåg efter ungefär ett halvt varv att det inte fanns särskilt många lättare partier utan man behövde verkligen jobba hela tiden. Tror tanken som for igenom mitt huvud var "den här banan kan man köra helt slut på sig". Vilket var ungefär vad jag gjorde. Bommade första skottet i ligg, kollade upp och tog beslutet att inte skruva mot den lilla vind som var. Däremot beslutade någon del av min hjärna att hålla lite mot vinden och då träffade jag så jag fortsatte med det. Erfarenheten som slog in där? Minns i alla fall inte så mycket mer. Efter en runda fick jag en bra rygg på andra varvet vilket gjorde att jag krigade vidare där. Verkligen välbehövligt då det var så sjukt jobbigt att åka. Fick verkligen kriga för varje meter och det är svårt att säga om det var snön eller kroppen som stretade emot. Hoppas på det förstnämnda. Drog en ganska snabb nolla i stå, fick ta ett extra andetag och varv med pipan runt pricken innan jag släppte iväg sista skottet men pappa sa att det var en snabb serie, känns aldrig så när man tar om men det var en snabb omtagning. Så sen var det bara att kriga sista varvet, det var verkligen jobbigt men jag tog mig igenom varvet på ett bra sätt. 

Det blev en tredjeplats för mig idag, jag hade hoppats på lite bättre men får vara realistisk. Jag är inte i samma form som innan jag blev sjuk. Det positiva är att jag känner mig väldigt stark och bra tekniskt. Och framförallt att jag håller en väldigt stabil nivå skyttemässigt! Även åkmässigt är det stabilt och det är en känsla jag saknat i flera år. Att inte braka ihop totalt när formen inte är på topp. Utan att hålla ihop det bra ändå. 

Är inte helt lugn i tankarna kring de internationella tävlingar som väntar mig då jag vet hur stor skillnad det gör i det motståndet om man är i bra form eller inte. Men på lördag ska jag köra testrace så då får jag en indikation på om formen är stigande. Jag hoppas och tror det. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0