Fick direkt positiva svar när jag exploderade ut från start, den där explosiviteten som jag saknade i slutet på februari, nu kom den! Haha. Så jag fick en bra position från början och kunde åka bra. Låg med i tät som trea-fyra och när vi kom till den beryktande mördarbacken så var jag orolig för om jag skulle hänga med upp. Men det gjorde jag! På ett fantastiskt bra sätt! Orkade hålla bra tempo hela vägen upp och jobba över krönet. Kom in på vallen som trea. Tog lite tid på mig i skyttet, ville vara säker. Men orkade inte hålla fokus och bommade de två sista skotten. Efter lite strul fick jag ner prickarna med två extraskott men fick ingen rygg att gå på ut på andra varvet. Kände att andningen började bli tung, kändes som det satt en klump och blockerade maximal ventilation, men när jag i nedförsbackarna försökte hosta upp det så hände inget. Andra gången uppför mördarbacken åkte jag inte så bra, men tog mig upp i alla fall. Samma i stå som i ligg, orkade inte hålla fokus och bommade de två sista skotten. Klarade mig med två extraskott. Känslan var bra och bommarna väldigt nära, så om jag haft lite mer ork i kroppen hade jag nog klarat mig med ett extraskott i ligg, vilket jag varit nöjd med! Men idag var det bara att överleva förstasträckan för att mina klubbisar skulle få köra vidare. Och överlevde, det gjorde jag! Krigade för allt jag var värd på sista varvet, kroppen och andningen protesterade men jag tänkte på att det var sista tävlingen för året och hoppade så långt jag kunde uppför mördarbacken. 

Jag var heeeelt slut när jag kom i mål. Låg på alla fyra i 7 (!) minuter tills min ledare kom och frågade hur jag mådde... Haha. Ytterligare en kvart senare hade jag lyckats byta torrt. 

Men det var verkligen ett under att jag kunde hoppa uppför mördarbacken idag, med tanke på hur jag har mått den här veckan. 

Jag tyckte i vilket fall att det var riktigt roligt att köra och jag är sååå glad att jag faktiskt fick avsluta den här säsongen idag. Hade såklart önskat ett bättre avslut men bättre väder kunde det i alla fall inte ha varit!!

Det blev en riktigt jobbig tävling idag. Planen var att gå stenhårt på alla partier förutom "väggen". Och det höll jag. Däremot blev jag redan på första varvet parkerad av Åsa som startade 13 sekunder bakom mig. Lyckades i alla fall täppa till den stora lucka hon fick på toppen av banan in till skytte, så nog hängde jag med bra på de andra partierna i banan. Hade problem både med tankar och skakiga armar i första ligg, men tog tid på mig och satte skotten. Lyckades dock inte täppa till luckan uppåt efter tidstapp på vallen och tappade väl ännu mer tid andra gången uppför väggen, men åkte återigen bra andra delen av banan. Lyckades denna gång sämre med mina skakiga armar och fick åka två straffrundor. Tappade både tid och placeringar. Och kände redan ut på tredje varvet att det var jobbigt. Men jag försökte bara vara här och nu, ta en backe i taget, dela upp tyngsta backen i partier. Kände mig trygg när jag kom in till stå och sköt en snabb nolla. Tog in lite på de framför men fjärde gången uppför väggen var jag rejält parkerad. Kände verkligen hur jag tog myrsteg uppför där men jag höll mig till min plan. Kände dock att krafterna tröt och jag orkade inte gå på trean hela vägen uppför sista backen. Samlade tankarna inför sista stå, sköt offensivt fram till sista skottet, tog om och satte även det. 100% i stå i helgen och 14 riktigt offensiva skott, säkert riktigt bra skjuttider om någon hade kollat. Det lät som att det var tajt om platserna 1-4 då de framför hade bommat lite i sista stå så jag körde det jag hade ut på spurtvarvet. Men det svarade inte lika bra som igår och även om jag nu tog lite längre steg än myrsteg uppför väggen så tappade jag hopplöst mycket på sista varvet och fick nöja mig med fjärdeplatsen. 

 

Jag gjorde det bästa jag kunde idag, åkte ganska bra förutom uppför väggen och sköt väldigt bra i stå. Men när inte liggskyttet eller åkningen uppför väggen fungerade så blev det inte bättre resultat än 4:a. Väldigt tråkigt att vara precis utanför pallen men de tre tjejerna framför mig gjorde det väldigt bra idag så det var verkligen välförtjänt! 

 

Jag nådde i vilket fall som helst mitt huvudsakliga mål med helgen och det var att säkra totalsegern i Swecup. Jag visste att det skulle bli tufft med ett Vasalopp i benen och det fick jag verkligen känna på idag. Men jag kände efter Hede att totalen var ganska säker, vilket gjorde att jag valde att åka mitt livs första Vasalopp istället för att satsa på att åka bra på helgens tävlingar. Hade jag velat ha riktigt bra resultat i helgen så skulle jag inte åkt Vasaloppet. Men jag valde alltså Vasaloppet. 

 

Jag tar även med mig ett fantastiskt bra ståskytte. Den senaste månaden har jag 95% träff i stående på tävling. Synd bara att liggskyttet bara funkar så bra på träning...

 

Nu får jag tänka ut en bra plan för att få lite fart på benen igen inför säsongsavslutningen som väntar om två veckor. SM i Lima väntar, något som ringer väldigt fint i mina öron. Jag har många SM-medaljer och bra lopp från de tidigare gånger jag åkt SM i Lima. Nu verkar de dessutom ha gjort om banorna och förkortat mördarbacken, vilket efter helgens mardrömsupplevelser i väggen verkligen faller mig i smaken! 

Jag hade inte så höga förväntningar på mig själv idag. Vasaloppet var en rejäl urladdning av energi och jag visste inte hur mycket energi och spänst i musklerna jag fått tillbaka. Så planen var att skjuta bra och ge mig själv bra förutsättningar tack vare det. Jag ville öppna kontrollerat för att ha krafter hela vägen. Så jag tror jag tappade ganska mycket på första varvet. Blev dessutom en straffrunda i ligg. Ökade tempot något på andra varvet och drog en snabb nolla i stå. Sen var det bara att ösa. Tog verkligen en backe i taget och det var verkligen "kliv, kliv, överlev" uppför väggen. Tror jag bytte sida på tvåan typ 7 gånger per gång jag åkte den backen. Sen följde ett långt glidparti där jag verkligen fick kippa efter andan. Körde verkligen max uppför alla backar, hade solen i ögonen så även om jag ville kolla vad som väntade så såg jag inte mycket. Vilket kanske var bra för att jag skulle klara av att åka max hela vägen. Hoppade upp för sista backen och spurtade i mål. 

1,5 minut senare konstaterade jag att mitt lopp räckte till en andraplats. Det känner jag mig väldigt nöjd med! Mycket bättre än vad jag trodde! Tyckte faktiskt kroppen svarade bra idag. Men kände tidigt att återhämtningen inte är på topp. Efter första gången upp för väggen så tror jag inte att jag blev av med den mjölksyran förrän inne på stadion, och då öppnade jag ändå kontrollerat! Men förutom det så kändes det helt okej, kroppen gjorde som jag ville. Inte bestämt vad jag ska ha för taktik imorgon, om jag ska våga gå på hårdare från start eller inte. Ingen aning om hur kroppen kommer må efter idag heller... 

Jaktstart väntar imorgon! Jag går ut ca 29 sekunder efter Felicia och ca 12 sekunder före Åsa. Det är säsongens första jaktstart och det ska bli jättekul! Jaktstart är kul om man har bra utgångsläge och det måste jag säga att jag tycker att jag har!

Igår genomförde jag Vasaloppet! Känner mig så stolt över den prestationen! Och att jag dessutom kände mig bra i nästan 8 av de 9 milen känner jag mig också väldigt stolt över. Jag tog loppet i min takt, såg till att aldrig bränna allt krut och därmed kunna åka med ett leende på läpparna nästan hela vägen. Det var slitigt sista dryga milen, men från 6km och in vet jag precis var varje skylt sitter så de kilometerna gick fort tack vare det. Jag tog mig i mål på 6,16,31 vilket gjorde att jag klarade medaljtid. Och eftersom målet var att korsa mållinjen och känna mig nöjd så är jag otroligt glad och ser allt annat som bonus! 

 

Idag mår jag som jag förtjänar. Ont överallt. Tanken var ju att jag skulle staka lite och köra ett klassiskt intervallpass sista veckorna innan, men eftersom jag varit otroligt sliten efter Steinkjer har jag inte gjort något av det. Så dagens träningsvärk är bland det värsta jag någonsin varit med om! Ljumskar, armar och skuldror är värst. Lägg till en extremt stel rygg på det så har ni en människa som långsamt tar varje rörelse. Egentligen vill jag ut och träna idag för att kunna stretcha efter det, men tror jag nöjer mig med en promenad till frisören och provar lite stretching på det. Tror det räcker för idag faktiskt. Enligt min pulsklocka behöver jag mer än 8 dagars återhämtning efter den pulsfil som innehåller mitt första Vasalopp. 

 

Lite annat nördande från Polar Flow då... Hade snittpuls på 155, vilket är 79% av min maxpuls. Låg ganska stabilt på I3-I4 (82-92%) första 3 timmarna, sedan lägre och lägre och lägre puls fram till sista 500 meterna... Snitthastighet 14,4 km/h, max 42,2 km/h. Brände 4333 kcal, tror det är rekord men hittade inte min första Sa Calobra-träning i Flow, har den i ProTrainer. Tror även det var rekord i längsta träningspass. Med uppvärmning blev det ca 6,40h. 

 

Fick även en fråga i fredags om hur många mil jag åker i veckan. Ingen aning, fick jag lov att svara, eftersom jag inte räknar mil. Men kollade upp det idag och sen jag startade skidsäsongen v44 så har jag snittat nästan 10 mil i veckan. Dock "bara" 60 mil stakning/klassiskt, resten skate. Trodde först inte det stämde när siffran 1745,6 kom upp. Det känns helt sinnessjukt långt! Och då är jag inte en av de som tränar mest under vintern, inte heller den som åker snabbast/längst... Ja, det var svaret på den frågan också. 

 

Men ett svar återstår. Hur f-n ska jag ta mig upp för mördarbacken i Finnskoga på lördag, när jag knappt kan ta mig ur sängen idag?