Fyrfasen ski sprint
Idag gick resan till Sveg för att köra en supersprint under "Snow meet Sveg". Vi körde på skicross-banan och sköt med lasergevär. En väldigt speciell sprint med andra ord. Upplägget var att vi skulle köra 4 varv på den 300m långa banan med två ståskytten (dubbelvarv efter första skyttet). Vi körde tre heat och segraren i heaten fick 3p, tvåan 2p och trean 1p. Efter tre heat vann den med högst poäng.
Banan var lite grusig så jag körde på mina skräpskidor. På första varvet fick jag slita och jag som brukar vara startsnabb skyllde gärna det på skidorna. Men alla tjejer höll ihop första varvet. Skyttet var inte lätt alltså! Efter alla herrarna hade kört hade ingen skjutit fullt! Jag hade känt mig stabil på inskjutningen så det var verkligen härligt när jag fick gå förbi straffrundan på vårt första heat och höra speakern säga "dagens första nollskytt!" Hade en liten ledning in till andra skyttet. Då fattade jag varför alla sa att skyttet var svårt. Mycket puls i geväret. Fick åka två straffrundor men hade ändå en knapp ledning ut på spurtvarvet. Jag visste efter besiktningen av banan att det var svårt att ta sig förbi då det i stort sett bara var ett spår som var åkbart. Och när Bettan gick ut och utmanade mig så fick hon problem med balansen (pga det knepiga underlaget) och tappade direkt några meter så jag kunde gå först över mållinjen och inkassera 3 sköna poäng.
I andra heatet såg jag till att få den bakersta positionen på första varvet för att komma in till skytte med samma låga puls som första gången. Bytte dessutom skidor till mina "fina träningsskidor" som jag vallat. De kändes knappt bättre kan jag säga... Men lyckades inte riktigt och drog en tvåa. Det var ganska jämnt ut på dubbelvarvet och åkte så fort jag kunde för att hålla min position som tvåa. Tog det lite lugnt inför skyttet, hjälpte föga. Efter två träff bommade jag två men var helt säker på att jag träffade sista. Sköt i alla fall snabbast så gick först in i straffrundan. Jag hör speakern säga att jag hade tre rundor. Va? tänkte jag. När jag åkte förbi vallen så kollade jag och nog var det tre röda prickar på min bana. Eller var det min bana? Åkte förbi igen och nog fan var det min bana. Vänta förresten, hur många straffrundor har jag åkt? Minns fan inte. Bettan går ut i ledning. Jag borde vara klar med mina straffrundor. Åker ut på spurtvarvet. Tar in lite på Bettan men hinner inte ikapp. 5-5 i poäng mellan oss.
Hade riktigt dåligt samvete efteråt och frågade om någon räknat straffrundor, men nej. Försökte verkligen ta reda på hur många rundor jag åkt. Men ingen visste. Och jag har verkligen ingen aning om jag åkte två eller tre. Tappade räkningen när jag insåg att jag bommat en mer än jag trodde.
Inför sista heatet gick jag in, tog av mig underställsbyxorna och verkligen laddade mentalt. Samma taktik på första varvet, sist. Hade verkligen ett helt annat fokus på vallen och även om jag bommade sista skottet gick jag ut i ledning. Tog det relativt lugnt på dubbelvarvet och kom in i delad ledning till sista skyttet. Fokade otroligt bra och kunde skjuta en snabb nolla! Otroligt härligt! Det publikjublet var mäktigt! Kände hur adrenalinet sprutade ut i kroppen och levde på det när jag hörde speakern referera att jag skulle vinna. Efter det korta spurtvarvet kollade jag snabbt bakåt och kunde åka baklänges över mållinjen. Det var dock lite svårare på en skicross-bana än vad det är på ett skidspår, hehe, men jag stod på benen!
Otroligt jobbig men rolig tävling! Trots att det var så kort bana så var den tuff med små branta backar, massa kurvor och ojämnt underlag vilket gjorde att man fick lov att jobba och vara med hela tiden. Hade hög puls under tävlingen också så det blev ett bra pass!
Förstås extra roligt att jag fick vinna också! Hade jag åkt en till straffrunda i andra heatet (då jag inte vet om jag åkte rätt antal) hade Bettan och jag hamnat på samma poäng efter tre heat och jag snackade med henne efteråt och hon trodde på att jag åkt rätt antal. Jag har aldrig åkt fel antal rundor tidigare trots att jag många gånger varit osäker så jag får lita på att ryggmärgen höll koll när inte huvudet hade det... För det var verkligen instinktivt när jag gick ur rundan. Tror att det omedvetna kan vara nog så bra på att hålla koll som det medvetna.
Har varit en väldigt trevlig dag i alla fall. Roadtrip med Åsa och hennes pojkvän och lunch med dem och ett par till skidskyttar efteråt.
Vi pratade om det idag, hur otroligt bra stämning det är på skidskyttetävlingar. Hur vi är så goda vänner utanför tävlingsspåret och verkligen har en vilja att HJÄLPA KONKURRENTER. Anledningen att det kom upp var när jag gav min extrastav till Åsas pojkvän som då sa att Åsa ju hade brutit sin stav på uppvärmningen så hon hade bara klassiska extrastavar. Först säger jag att hon såklart får låna min stav om hon bryter en stav och sen kommer Bettan (som har samma stavmärke som Åsa) och säger samma sak. Han blev helt förvånad över hur omtänksamma vi är mot VÅRA KONKURRENTER liksom. Men det är verkligen sån stämning på skidskyttetävlingar. På banan är vi konkurrenter men före start och efter mål bryr vi verkligen oss om varandra! Det är härligt att känna den gemenskapen och det är en anledning till att jag älskar skidskytte så mycket!
Inställt
Vi hade precis lämnat in nycklarna till boendet, fullt tävlingsutrutade satt vi i minibussen och nåddes av beskedet att dagens tävling var inställd.
Regnet hade tagit så hårt på spåret att det var risk för åkarnas säkerhet att tävla.
Så otroligt trist!! Jag hade verkligen laddat inför det här loppet och var otroligt taggad på att göra en bra tävling!
Men...vädret råder man inte över och som Mattias uttryckte det: "nu slipper vi göra vapenvård i alla fall". För det är verkligen det värsta med regn... Men det var väl det enda positiva med dagens inställda tävling. Och kanske lite skönt att komma hem lite tidigare. Men inget av detta hade vägt upp mot att få tävla! Det är verkligen det roligaste jag vet och jag ångrar inte en sekund att jag åkte till Steinkjer trots väderprognoserna och allt. Det har varit en rolig helg med trevligt sällskap och en ganska bra tävling för min del igår. Jag hoppades och trodde ändå på att jag skulle köra bättre idag men nu får jag bara ladda om för att göra bra tävlingar framöver!
Blöt sprint
Jag hade så svårt att ladda inför dagens tävling då jag inte hade någon koll på vad jag kunde förvänta mig. Vi fick t.ex. inte åka banan innan start. Skulle det vara löst? Hårt? Blött? Jag valde att bara lita på mig själv och "go with the flow". Att tävla i skidskytte har jag gjort tusen (?) gånger förut så det vet jag hur man gör!
Öppnade stabilt. Försökte åka tekniskt bra, bra tryck på varje tag. Undvek alla vattenpölar. (Ja, det har regnat konstant sen vi kom hit. Men jag stördes faktiskt inte alls av regnet idag. Inte på tävlingsarenan i alla fall. Annars hatar jag regnet!) Tyckte kroppen kändes helt okej på första varvet. Kom in till skytte, kollade vimplarna. Såg lugnt ut så jag körde på det nolläge jag skruvat tillbaka till efter en lite blåsig inskjutning. Bommade första skottet. Fattade inte varför. Sköt sedan säkra träffar. Åkte mitt varv i straffrundan. Ut på andra varvet kändes kroppen fortsatt helt okej. Fick två bra orangea ryggar (Team Statkraft) från långbacken och in till skytte och det var bra. Pressades i vissa partier och låg med lätt andra partier. I stående valde jag snabbt bana 30 då den såg ren och vindstilla ut. Satte fem snabba träff och kunde gå rätt ut på spurtvarvet. Visste att långbacken skulle bli tuff men krigade uppför den. Gjorde ett tappert försök att hoppa över krönet och tog med mig så mycket fart jag kunde. Gick på bra uppför nästa knix. Sen väntade det parti av banan som jag under mitt enda varv igår glömt bort. Ett rätt tufft parti ändå. Fick verkligen slita och det var väldigt skönt att se det sista krönet och kunna trycka det jag hade där. Sen var det bara att spurta i mål.
Kände mig ganska nöjd ändå. Det var ett "ganska bra" lopp. Skyttet är jag nöjd med och åkningen var liksom helt okej. Inte samma tryck som i söndags men inte alls dåligt! Och resultatet är mycket bättre än senaste Norgecupen. Precis som i Hede förra helgen så är alla som inte är på VM med. Men hoppas att jag kan höja åkningen ett snäpp till imorgon då det väntar distans. Jag gillar distans så jag ser fram emot morgondagen!
Ny sprint
Jag tyckte det var svårt att ladda om igår. Dels för att vi idag skulle köra sprint IGEN och dels för att jag var väldigt nöjd igår. Men jag sov på saken och vaknade redan 06.10 taggad för att gå upp och köra. Valde dock att ligga kvar i sängen en halvtimme istället för att ut på morgonjogg. Har som regel att inte köra morgonjogg före sju på morgonen. Tycker det är för tidigt. En dag som idag, när jag vaknar 6 och är pigg, hade det ju funkat. Men hur ofta vaknar man sex och är pigg liksom?
Visade sig att jag visst kunde åka fort även utan morgonjogg när alla andra förberedelser flöt på perfekt. Fysiskt alltså.
Hade en dålig inskjutning i ligg och då temperaturen visade -19 grader så kände jag att jag ville lita på mitt nolläge och gå in i värmen istället för att fortsätta skjuta. Om det var osäkerheten på inskjutningen, att jag inte hittade rätt ställning eller att jag var ofokuserad, som gjorde att jag bommade två i ligg på tävlingen, det vet jag inte säkert. Sista skottet var en rejäl kantare dock. Men åkningen kändes väldigt bra, alla varv faktiskt. Tappade fokus en sekund i stå och drog en bom där med. Onödigt! Men hade som sagt en bra känsla i spåret så kunde kriga på riktigt bra ändå.
Det blev en pallplats idag igen men det var på håret. 0,1 sek före 4:an och 0,8 sek före 5:an. Det var en jäkla tur att jag stod på benen när jag sista knixen innan mål satte staven mellan benen... Hade väl varit lite mindre spännande annars kanske.
Jag är väldigt nöjd med helgen, åkningen fungerar väldigt bra just nu och det är jag verkligen tacksam för. Äntligen får jag betalt för allt slit jag lagt ner!! Och gårdagens nollskytte var riktigt härligt!! Sen hade det ju varit roligare om riktigt bra skytte och riktigt bra åkning kom på samma dag, men är ändå nöjd att få ha upplevt båda sakerna under denna helg!!
Otroligt nöjd
Mitt mål idag var att göra mitt bästa sprintlopp sen senast jag var här i Hede. Har nog faktiskt inte gjort ett bra sprintlopp sen dess. Inte jättebra i alla fall. Idag ville tankarna gärna jämföra mig mot de andra tjejerna men jag tvingade mig själv att bara jämföra mig mot mig själv. Det brukar funka bättre och idag funkade det bra!
Planen var att lita på mig själv och gå offensivt. Jag åkte stort och tekniskt ut på första varvet så det kändes inte som det gick fort men kändes okej och märkte att jag hängde med trots en sådär känsla. Jag kände mig säker i skyttet och var offensiv. Sådär offensiv att det kändes som jag sköt kant in fastän det var klara träffar. Kändes sådär även på andra varvet men märkte att jag hade väldigt bra skidor, så kan vara därför jag hängde med bra trots en sådär känsla. Kände mig säker även i stå, fick ta om till första skottet men sen sköt jag offensivt på samma sätt som i ligg, kändes som kant in fast det var klara träffar. Gick tydligen ut i ledning på spurtvarvet, fick jag höra efter målgång... Det visste jag inte då och styrde tankarna mot tävlingen mot mig själv. Jag tänkte att jag hade ett bra spurtvarv här för två år sedan och ville göra ett lika bra spurtvarv idag. Kände mig tung i benen men tog varje backe för sig och när jag körde uppför sista backen så hade jag en yngre kille precis framför mig som jag först tänkte hålla ryggen på men kroppen svarade ännu bättre än förväntat så jag gick förbi. Sen var det bara att hålla farten sista biten in till mål. Gick i mål som tvåa, 14 sek efter Ingela.
Jag är otroligt nöjd med mitt lopp! Jag lyckades med mitt mål att göra min bästa sprint på två år. Jag lyckades skjuta fullt för första gången på väldigt länge. Otroligt efterlängtat!! Det var även fantastiskt bra jobb mentalt idag! Och jag är väldigt nöjd med att vara på pallen i den lite tuffare konkurrensen än tidigare under Swecup-säsongen.
Men jag hoppas på lite piggare ben imorgon!
