Ny tävling idag, sprint. Hade sänkt mina förväntningar rätt rejält och dessutom har jag haft jobbigt att återhämta mig efter distansen. Så det var lite tunga ben, men ändå bra mycket bättre än i förrgår! Tror att det var mycket nerver som gjorde mina ben extremt tunga på distansen. Idag kunde jag åka mer avspänt, vilket gjorde att det kändes mycket bättre och att det bara var hälften så långt var också väldigt skönt! Så ja, åkningen var helt ok. Jag har ju helt tappat den form jag hade innan sjukdomen, tyvärr. Inte heller nått upp till den form det kändes som jag hade på gång i Dala-Järna för en vecka sedan. Men det kändes helt ok idag ändå. 

 

Skyttet var bra! Det blåste väldigt ojämnt, ibland nästan vindstilla, ibland stormvindar like the day before yesterday. Blåste mycket när jag kom in på ligg så fick skruva rejält. Satte fem fina träffar, kunde vara hyfsat offensiv. I stående blåste det lite, men inte så det störde. Började bra med tre träff. Sen kom en estniska in och det började skrikas som fasen på läktaren för varje av hennes träffar... Tänkte att jag ska bara fokusera på mig själv och sen bommade jag. Typiskt. Träffade som tur var sista och 0-1 är jag nöjd med. 

 

Jag var nöjd med mitt lopp när jag kom i mål. Jag hade gjort allt jag kunde, skjutit bra, åkt så fort jag kunde, pressat mig själv över gränsen i sista backen. Sen såg jag att jag var låg 34:a. Med startnummer 36. KUL! Men strax efter mig kom startnr 43 i mål och då räknade jag ut att jag borde ändå ha 9 personer bakom mig, 70 startande, 60 får gå jakten. Så då blev jag lite lugnare. 

 

Men det känns så jäkla stört att jag ska vara nöjd med en 56:e plats. Det är inte bra, det är inte bra alls. Men jag gjorde verkligen allt jag kunde idag och det räcker inte med ett "ok" lopp på den här nivån. Jag måste vara i toppform och göra ett riktigt bra lopp för att det ska se bra ut i resultatlistan. 

 

Det är tråkigt just nu, men det gör mig väldigt taggad att träna hårt tills nästa säsong! 

Har väldigt svårt att sätta ord på allting just nu. Jag är besviken, otroligt besviken. Det här loppet har för mig varit det viktigaste på hela säsongen och det blev säsongens sämsta lopp. Det var inga enkla yttre förhållanden men min egen prestation var inte heller bra.

 

Jag var mindre nervös än jag har varit tidigare i år, verkar som att det var ett dåligt tecken. Jag har försökt att göra bra mentala förberedelser, men det funkade inte. Det har ju känts bra i kroppen efter sjukdomen men var stum på uppvärmningen. Försökte verkligen utnyttja mina mentala nycklar för att få det att släppa och det gick helt ok. Hade haft en riktigt fin inskjutning, både ligg och stå, trots riktigt jobbiga förhållanden med väldigt stark vind. Första varvet kändes helt okej, ville åka kontrollerat och fokusera på att göra bra skjutningar. 15 kilometer är långt och skyttet är viktigt! Sköt en stabil första serie och fem träff. Fram hit var det roligt! På andra varvet kändes det också helt ok, jag kände att jag gjorde det jag kunde, men jag insåg ju när folk åkte om mig hela tiden, att det gick inte så jäkla fort alltså... Och när jag kom till första stå... Alltså det blåste storm. Jag brukar ändå kunna skjuta helt okej när det blåser, men det gick inte att skjuta i den vinden. Jag hade ställt in mig på att vara offensiv och skjuta när jag såg siktbilden, men jag såg ingen jävla siktbild. Jag såg prick tre, sen såg jag prick fyra och sen sköt jag mitt emellan. Ingen kontroll. Så jäkla svårt. Tre bom. Fortfarande det bästa jag kunde prestera för dagen... Kroppen kändes helt ok i början men i långbacken var det segt. Tappade lite koncentration i andra ligg. Borde ha skruvat som Tobias sa åt mig "två höger och två ner", hade haft två kant in, en till vänster och en hög, i första. Tyckte det blåste kanske lite mindre och skruvade 1+1 knäpp. Hade en kant ut till vänster och en kant ut hög. Kanske de hade gått in om jag skruvat 1+1 till. Kanske de hade suttit mitt i om jag hade varit fullt fokuserad. Tunga ben större delen av varv fyra. Fick nåt ryck när Ingela varvade mig och blev lite piggare. Inte så att jag kunde hänga på, men så att jag fick lite hopp om att kunna göra ett bra spurtvarv. Blåste mindre i sista stå. Men fortfarande så mycket att vimplarna stod rakt ut. Jag var offensiv och lyckades få ner fyra av fem. Det är bra i stå idag. Hade varit nöjd om jag träffat två till i ligg, då hade det blivit 80%. Men de där krafterna som jag känt på fjärde varvet, de tog nog slut där och då. Sista varvet var inte alls roligt. 

 

Så otroligt besviken när jag gick över mållinjen. Arg på mig själv. Frustrerad över allt jag gjorde fel och gjorde det dåligt. Och de känslorna förstärktes gånger 100 när jag läste resultatlistan. Jag är så långt efter. Jag sköt egentligen inte dåligt om man jämför med genomsnittet idag, det var så otroligt svåra förhållanden. Men jag är ändå bland de sämsta i resultatlistan. Och det känns så jäkla jobbigt. Inte alls kul. 

 

Med lite distans till loppet, efter peppande ord från många fina människor, kan jag ändå konstatera några positiva saker. Efter första skyttet låg jag 11:a. Jag hade 7:e skjuttid i sista stå. Det var bara fem tjejer som sköt bättre än mig (och 10 som sköt lika...)

 

Och det kanske mest positiva: även fast det gick totalt åt skogen så la jag en viktig internationell tävling i erfarenhetsfacket, det kommer jag alltid ha med mig. 

Idag körde jag lugnt klassiskt och skytte. Just nu försöker jag bara samla så mycket energi som möjligt inför morgondagens distans. Ville även känna på hur vindarna påverkar skyttet och försöka få en positiv känsla. Vindarna påverkade inte nämnvärt och känslan var väldigt bra, drog ut lite för många skott i första stå, men annars riktigt bra! Totalt 90% i ligg och 80% i stå, helt ok. Hoppas dock på mer imorgon!! 

 

Sjukt spännande ska det bli, jag är väldigt taggad och fokuserad på att göra mitt bästa. Jag hoppas den fina känslan som jag haft den senaste veckan ska hålla i sig och att åkningen och skyttet fungerar ungefär som på tävlingen i lördags. Ska försöka ha riktigt roligt och vara nöjd med det jag har gjort. 

Träningen efter sjukdomen har fungerat helt enligt plan och det har faktiskt känts bra! Konstigt men härligt! Pulsen har varit hög men kroppen har känts bra. 

 

Idag ställde jag mig på startlinjen på GDV cup i Dala-Järna för att få en genomkörare och en "komma igång-tävling". Planen var att känna hur kroppen kändes och blåsa ur mig rejält på sista varvet. I skyttet ville jag få med mig lite mer självförtroende, kanske inte så bra som fyra nollor, det kan sätta lite press inför ett mästerskap, men 18-19 träff hade varit najs. 

 

Inskjutningen gick sådär, hög puls i skyttet och lite spridda serier. Kom till slut in i mitten och stående gick bra. Kroppen kändes bra på uppvärmningen. Jag var verkligen sugen på att tävla! 

 

Vi körde en kort masstart, 7,5km, LLSS. Den gamla starten, alltså stakning, och jag fick en bra start. Det blev dock lite trångt när vi började skatea så jag hamnade lite längre bak i fältet. Jag tog mig ganska snabbt upp på andra plats och där tyckte jag att jag låg bra. Kroppen kändes helt ok, ganska bra. Kunde gå med men inte utan ansträngning. Fullt fokus i skyttet, en hyfsat snabb serie och fem träff. Gick ut i ledning. Blev ikappåkt på andra varvet. Ytterligare en hyfsat snabb serie, fullt fokus och fullt hus! Skönt! Gick ut i ledning igen och blev ikappåkt igen. Fick slita för att gå med, kroppen kändes inte lika bra som på första varvet. Men jag hade bra skidor (trots att pappa bara lagt HF80 på dem) så gled ikapp utför. Fullt fokus även i stå. Satte fjärde skottet högt, och tänkte att den kan gå in eftersom det var ett högt skott (höga skott=längre hävarm=större chans att få kant in) men när pipan gick uppåt av rekylen så var pricken fortfarande svart, jaha, kant ut tänkte jag och gick ner i pricken igen med pipan, då var den helt plötsligt vit! Satte faktiskt femte, trots förvåningen (har tidigare haft en tendens att bomma skott om jag får oväntade kant in...) Så åkte förbi straffrundan en tredje gång och var nu i helt ensam ledning. Kroppen började svara lite bättre än varven innan. Tänkte att "nu jäklar blir det bra mental träning", efter tre nollor alltså. En av de saker som jag inte lyckats med i år, som jag alltså inte tränat på, på tävling. Lyssnade dock lite för mycket på speakern och drog iväg första skottet långt åt helvete. Men sen satte jag tre skott. Fick ta om till sista skottet, höll på att tänka fel, styrde tankarna rätt, och träffade! 0001 - 19 träff! Precis vad jag behövde för självförtroendet! 

 

Hade egentligen ingen koll på vad de andra tjejerna gjorde, jag såg ingen som kunde slåss om segern med mig så jag antog att jag ledde fortsatt. Enligt min plan så blåste jag på rejält på sista varvet och kroppen svarade faktiskt!! Fantastiskt skönt! Lyckades dessutom dra upp hjärtat i nytt SB i maxpuls, 196. Förra året nådde jag som högst 198 så kanske har ett par slag till att ta på. När jag kom in på stadion sa speakern att nu kommer damsegrarinnan så då fick jag för andra tävlingen i rad köra över mållinjen baklänges! Misslyckades med mitt stavnummer även idag, vetefan hur jag lyckades att få det snyggt förut... Måste träna mer. 

 

Otroligt skönt att få en sån här underbart bra genomkörare! Genomförde loppet exakt enligt plan och fick exakt de svar jag önskade mig! Nu börjar jag bli nervös inför EM, men... Jäklar va kul det ska bli!!!

Söndag kväll kom det efterlängtade telefonsamtalet - jag ska få representera Sverige i en internationell tävling igen! De senaste två åren har alla samtal varit negativa så det var en otrolig lättnad att äntligen få ett positivt besked! 

 

EM har varit mitt stora mål den här vintern och nu har jag tagit första steget - jag är uttagen! 

 

Tyvärr har uppladdningen störts av en sjukdom, har inte varit riktigt dålig men den var seg. Fem dagars ofrivillig vila innan jag igår kunde börja röra på mig igen. Kroppen svarade positivt och idag kändes det till och med bra att köra en timme klassiskt. Skönt! Verkar ha vilat mig i skytteform också, ännu skönare! För andra dagen i rad sköt jag 93% träff i ligg och 97% träff i stå. 

 

Jag hoppas att kroppen kommer fortsätta svara bra på träningen så jag härifrån och framåt kan få optimala förberedelser inför mästerskapet. Det är aldrig positivt med en sjukdom, men jag får göra det bästa av situationen och om skytteformen håller i sig så kan det bli riktigt roligt. 

 

Eller ja, oavsett så kommer det bli riktigt roligt! Jag har väntat och längtat efter att få tävla internationellt igen, det var två år sen senast. Det känns otroligt skönt att få chansen och jag vill verkligen ta den och visa vad jag kan. Då öppnas fler möjligheter, framförallt inför nästa säsong då mina chanser att köra IBU-cup i år redan är borta. 

 

Jag är otroligt lycklig över detta och ser mycket fram emot mästerskapet! Vi är ett riktigt härligt gäng som åker iväg så förutom tävlingarna så kommer vi också ha det roligt! Wop wop!

Lång dag idag. Började med inskjutning strax efter 10. Sedan åt jag min medhavda matlåda och laddade för start vid 13.50 (ja, rätt sent). Strax före 12 får vi veta att vår start är förskjuten med 40 minuter, till 14.30!!! Då blev man rätt less. Försökte ändå fokusera rätt och tagga till. Såg mycket fram emot tävlingen trots allt.

 

Ville åka ganska kontrollerat och bara försöka lita på min förmåga, vilket för mig är samma sak som "flow". Kanske blev på gränsen till för kontrollerat och hittade inte alls samma flow i skidåkningen som igår. Åkte och tänkte på massa andra saker än det jag höll på med, så fick säga åt mig själv på skarpen att koncentrera mig på åkningen och inget annat. Kändes bättre i skyttet i alla fall, slarvade iväg ett skott klockan 2 i första, men resten satt. Fick då sällskap av Kim som sköt fullt på andra varvet. Blev mer taggad på att åka fort då och försökte dra på ett hårt tempo men blev inte av med henne och kände att krafterna inte riktigt fanns där idag. Hade någonstans i bakhuvudet att Kim skjuter fortare än mig när vi kom in till skyttet, fel tankar... Lyckades rycka bort första skottet men sätta resten, om än med viss tveksamhet. Som sagt, Kim sköt fortare och hade även hon en bom, men hon fick några meter. Ville verkligen täppa till luckan men det gick inte, och på slutet av tredje varvet drog hon ifrån lite. Fullt fokus i ståskyttet, ett skott slank ut även där, men kunde då gå ut i ledning. På fjärde varvet blev jag ikapp- och omåkt av Anna ST. Kunde åtminstone hålla den ryggen och blev ett spännande sista skytte. Lyckades efter halvtaskig fokusering träffa fyra skott och visste att hon också hade bommat ett (det ska jag faan inte veta...) Jag hade skjutit ungefär en sekund snabbare och fick på mig stavarna snabbare så fick några meter till godo. Adrenalinet inför spurtvarvet slog på och jag startade offensivt. Tyckte mig höra någon bakom då och då, men hade ingen aning om hur långt före jag var. Var så jäkla stum i första uppförsbacken att jag fick säga åt mig själv "vad håller du på med? Sådär vinner man inte en Swecup!!" Så åkte mer än stapplade uppför nästa backe... Den var ganska lång och på toppen så tillät jag mig själv att kolla bakåt, jag hade några meter. Insåg hur jobbigt det hade varit för mig att försöka ta ikapp några meter på Kim för två varv sedan och hoppades att det var lika för alla. Nytt adrenalinpåslag när jag vände efter den jobbigaste halvan av varvet och fortfarande var i ledning. Insåg att jag visst hade en del backar kvar innan mål och funderade hur jag skulle orka? Kollade bakåt igen efter nästa backe och såg att avståndet växte. Skön känsla. Kände typ att nu ska jag bara stå på benen och åka rätt väg in i mål (vilket flera inte har gjort...) Och ja, jag gjorde min målgest att åka baklänges över mållinjen. Det var så otroligt längesedan jag fick göra det, jag var ringrostig. Har kunnat göra något snyggt med staven också, men det kändes inte snyggt idag... Haha. Underbart i vilket fall. 

 

Jag måste säga att jag är nöjd med dagens lopp, men det är fortfarande inte mer än "bra". Känslan i åkningen idag var inte bra, förutom sista varvet då kroppen svarade på kommando. Skyttet är godkänt, tråkigaste raden 1-1-1-1 (plus 1-1 igår...suck). 80% är godkänt men inget man är nöjd med med så perfekta förhållanden. Okej att det var skyttedueller i 3 av 4 skjutningar, tycker ändå att jag ska klara av att skjuta noll. Men jag är otroligt nöjd över att ha tagit en dubbelseger i helgen och att det enligt resultatlistan faktiskt har gått fort i spåret för mig. Det är en enorm lättnad efter flera lopp där känslan varit ungefär desamma som idag men resultatet säger att jag åker en minut långsammare än konkurrenterna, typ. I helgen har jag verkligen fått visa att jag faktiskt kan åka skidor fort och det är en underbar känsla! Den känslan tar jag med mig och sen hoppas jag att jag kan hitta den där underbara känslan i skidåkningen som kallas toppform också!

Inte optimal dag innan start, glömde vapenvisitation, stod länge i toakön så blev kortare uppvärmning än planerat. Men det var som att allting skulle gå min väg idag, oavsett. 

Ville bara åka och lita till min form och förmåga, men samtidigt vara offensiv. Jag vet inte hur offensiv jag var, det var svårt att åka idag. Ojämnt underlag, isfläckar på vissa ställen och en väldigt speciell bana. Korta uppförsbackar men inte så mycket vila nedför, det gick upp och ner hela tiden. Så åkningen kändes sådär, vet inte om det berodde på att det var knepigt före, eftersom formen känts så bra på slutet. Jag hade placerat pappa ute på spåret idag och ge tider, fick positiv tidsangivelse på första varvet, trots att det hade känts sådär. Så det var skönt. 

Har haft problem med synen igår och idag, när det är så kallt (och som idag när det snöade) så näst intill fryser min lins, så fick blinka ordentligt under hela loppet för att över huvud taget se någonting. Men lyckades blinka till mig tillräcklig syn för att se i skyttet, kändes bra men blev tyvärr en bom i ligg. Andra varvet gick bättre än första, men det var svårt och jobbigt att åka. Kändes väldigt bra även i ståskyttet (efter x antal blinkningar...) men antagligen en kant ut på första skottet, tråkigt nog. Men jag var offensiv och satte resten (troligtvis kant in på sista). Två bom totalt, godkänt men inte bra. Men fick ut på sista varvet höra att jag ledde med 8 sekunder, skönt att höra men ville verkligen kämpa hela vägen, förlorade ju en Swecup-seger på sista varvet senast det begav sig. Fick en bit in på andra varvet se ryggen på Anna ST, som enligt pappa var min största motståndare på spurtvarvet, hon startade 30 sekunder före. Blev lite förvånad men kändes bra. Det var ett svårt och jobbigt spurtvarv, med tanke på underlaget...och så hade det börjat snöa rätt rejält. Dessutom såg jag ingenting på det högra ögat... Det var bara att försöka stå på benen och åka så fort det gick. Jag tog in på Anna och kunde åka om. I mål blev avståndet 32 sekunder, vi var etta och tvåa. 

Enormt skön seger!!! Det blev ännu ett "bra lopp", precis som alla andra lopp jag gjort i år, men denna gång räckte det mycket längre än alla andra lopp jag gjort! Jag vet att jag kan skjuta bättre och åka bättre, när jag gör ett "perfekt" lopp, men det var otroligt roligt och härligt idag! Jag är supernöjd!!

Noterbart: tappade linsen på sista varvet, den låg dock kvar i ögonvrån. Och detta var min första Swecup-seger som senior! Jakt imorgon, kul!

Idag har jag kört ett lugnt klassiskt pass. Det gick lite segt i början, lite ont i benen efter gårdagens intervallpass, men det kändes bättre mot slutet. Körde ändå bara 1,5 timme.

 

Sköt gjorde jag också och det gick riktigt bra! Skönt! Började med 0000, sedan 1001 och avslutade med 1110. Över 90% i både ligg och stå, det är bra.

 

Men man blir lite girig när man börjar med fyra nollor, helt plötsligt känns det inte tillräckligt bra med "bara" 90%. Men jag vet att jag alltid annars är nöjd med 90%, och det är bra. Jag är bara lite girig på nollor just nu... Hehe.

Kändes hyfsat bra i kroppen från start. Toppenskidor. Åkte kontrollerat. Kändes bra i skyttet. Ett dåligt skott i första. Ingen vind att tala om. Andra varvet gick fortsatt bra. Kändes bra i ståskyttet också men efter fyra träff så kom jag på att jag skulle skjuta sista skottet. Aldrig bra att komma på det... Huvudet ville ta om men fingret ville skjuta. Fingret sköt och det blev bom. Onödigt. Tredje varvet var sämre, kändes bra på platten men tappade trycket uppför. Mycket bra fokus i andra ligg och efter målgång visade pappa mig träffbilden, fyra skott mitt i och ett skott på norskringen klockan 2. Stabilt och perfekt. Fjärde varvet var jobbigt men kändes bra även i sista skyttet, stabilt. Dock drog jag ut ytterligare ett sistaskott. Jag var påväg ut på banan redan när jag sköt så blev dåligt jobb, vilket resulterade i en knapp bom. Lite surt, men jobbet måste göras, annars blir det bom. Fick ut på sista varvet höra att jag körde för brons, vilket gjorde att jag fick tillbaka mycket krafter och kunde göra ett sånt där härligt spurtvarv som jag kunde för några år sedan. Sista gången upp för backen körde jag på stenhårt från botten, gick mig stum efter halva men försökte hålla trycket. Hann tänka att jag hoppades att jag inte skulle vara så stum att jag inte orkade ta mig runt kurvan, tog det säkert och åkte runt. Helt slut när jag kom i mål, hatkärlek till den känslan! Illamående, ont överallt... Ja ni vet... När jag blivit människa igen och skulle byta torrt så började det gå upp för mig - jag hade tagit min första senior-SM-medalj! Jag var trea! Jag tog brons! Då blev jag så glad och lycklig! 

Jag är nöjd med mitt lopp idag, framförallt med resultatet. Helt okej skytte, 1101, helt okej åkning, bra i början och slutet. Inget topp-lopp men såå skönt att känna att jag är med och fajtas om bra placeringar. Det ger mig så mycket! 

Ikväll ska jag njuta av att vara bronsmedaljös!!

Jag startade i andra led men kom iväg bra och hittade en bra rygg ut på första varvet. Gick lätt med och höll mig på tå, kroppen kändes bra och jag ville vara med i tät. Banan är ganska lätt, fram till djävulsbacken, en lång, brant backe rakt upp och sedan rakt ner. Där blev det lite utspritt, jag låg tvåa och var bra med till första skyttet. Perfekt start. Tyckte att det blåste ungefär lika som på inskjutning så jag gjorde ingenting. Var tårögd och fick blinka mycket för att se. Sköt första skottet, kändes bra men blev bom. Borde ha reagerat men jag litade inte på att det verkligen hade varit ett skott. Det tog tre bom innan det blev ohållbart och jag skruvade tillbaka mot noll. Träffade. När jag reste mig var jag helt slut, total-stum och även fast jag ville kötta på, var revanschsugen, så hade jag ingenting att trycka med. Det var nog mina tre långsammaste straffrundor någonsin. Fick se mitt läge, tre skott precis utanför kl 4. Jag hade tagit rätt beslut men jag hade tagit det för sent. 

Gjorde mitt bästa efter det. Satte en offensiv nolla i andra ligg. Jobbade in de 9 första skotten i stå, trots att det var otroligt jobbigt. 4 bom är inte bra men inte heller dåligt. Åkningen blev bättre men inte bra. 

Allt förstördes i första ligg. Jag gjorde bort mig. Jag tar med mig det som var bra och ser framåt mot morgondagens distans. 

Körde min vanliga upptakt, A2 2,5 km plus 3x1 min tävlingsfart. Det kändes väldigt bra, precis som igår. Skyttet kändes helt okej, första och sista serien var klockrena, de andra helt ok. Blåste byigt och man fick vara uppmärksam på vimplarna. Kände inte av det så mycket i stå, så det var skönt i alla fall.

Det är alltså SM-helg! I och för sig det så kallade "lilla SM", inte lika prestigefyllt som SM-avslutningen på säsongen, men likväl - svenskt mästerskap med medaljer på spel! Ska bli spännande! Imorgon kör vi masstart och på söndag är det distans. 

Hittade även tillbaka till min skytteform som varit lite svajig på slutet och sköt 0010 0000 0111. Jag blev dock besviken över en bom i sista som gjorde att det "bara" blev 93% istället för 95. Men fick i alla fall 95% i ligg, 90 i stå. 

Så jag kunde knappast få en bättre start på 2015. Hoppas det är ett gott tecken!

Gott nytt år!