Jag hade en plan för mitt lopp och det var att köra i stort sett allt jag hade hela loppet. Vi körde fyra varv på en 1,5km-slinga (en väldigt lång sådan...) med fyra efterföljande skytten. Vi sköt två gånger och växlade sedan så fick herrarna göra samma sak innan nästa växling, så gjorde vi samma sak igen och så avslutade herrarna med samma sak igen plus ett spurtvarv på samma bana. 

Jag tog starten och körde på hårt för att behålla den. Men när någon trampar på staven så hårt att man tappar den så är det inte lätt att behålla ledningen. Jag fick stanna upp och valde att plocka upp staven igen istället för att åka en obestämd sträcka med en stav. Pappa hade faktiskt tagit sig ut på spåret med reservstavarna (trodde han gick tillbaka till vallen efter att jag klarat första backen utan incidenter) men tror ändå jag tjänade på att plocka upp min tappade stav. Åtminstone tjänade jag energi på att åka med två stavar. Men jag var hopplöst sist. Behöll ändå lugnet och följde min plan: hårt uppför tyngsta backen, stenhårt på trean. Så tog en placering in till första skyttet, men en bit efter tät. Följde min plan på skjutvallen också med stabilt skytte, så snabbt att jag klarade av att träffa. Och det gjorde jag, fem rätt ner. Tog några placeringar på det och öppnade andra varvet offensivt. Men kände att kroppen var lite sliten efter två riktigt tuffa tävlingsdagar och hade dessutom inte bästa skidorna. Skakade lite i kroppen när jag skulle skjuta stå så tog det lugnt. Efter fyra träff såg jag "00" framför mig, tog om, men var aningens för sen och bommade sista. Trodde jag hade träffat så stängde snöluckan, men fick ladda ett reservskott och öppna den igen. Träffade reservskott och växlade över som 4:a. Slängde direkt upp skidorna på pappas vallabord så han fick rilla dem och tror att det gjorde susen!

Gabbe gjorde en grym sträcka och skickade ut mig i ledning. Kände mig faktiskt lite rappare i benen efter några minuters aktiv vila och hoppade upp för första backen. Gick sedan på hårt men stod länge i fartställning in på stadion för att sänka pulsen inför skyttet. Kändes väldigt bra och var offensiv. Tyvärr så offensiv att jag gjorde en dålig omladdning och drog ut ett skott. Bommade också det skottet och fick plocka ett till reservskott. Men träffade det och gick ut som tvåa. Gick ikapp in i andra stigningen men fick slita för att gå med uppför där. Så när jag i nästa stigning gick förbi fattade jag först inte vad som hände. I efterhand förstod jag att det var spurtvarvs-Anna som kom på besök. Jag hittade alltså krafter jag inte trodde att jag hade och efter att ha hoppat över krönet, tagit med mig jättemycket fart och köttat allt vad jag hade sista gången uppför Arctura-backen (som jag ääälskar att gå på trean uppför!) så kom jag in till sista stå med lucka ner. Skyttet kändes väldigt bra, snabbt och stabilt och efter fem skott stängde jag snöluckan. Men fick för tredje gången idag öppna den igen och plocka dagens tredje och sista reservskott. (Trodde alltså på alla mina bommar att de var träffar...)

Gabbe fick lucka ut på sista sträckan och han förvaltade sitt utgångsläge på bästa sätt. Segermarginalen skrevs till ca 25 sekunder och team Wikström/Stegmayr är fortfarande obesegrade i singelmixstafett på nationell nivå. 

Otroligt härligt att få vinna tillsammans med Gabbe! Även väldigt roligt att både han och jag fick ta en trippel i helgen! 

Jag avrundar den här helgen med ett stort leende på läpparna, ett självförtroende jag verkligen saknat och en längtan inför nästa tävling. Men ska njuta lite först.