Vi har fått till fem otroligt fina pass här nere sedan vi kom i onsdags. Rullskidor och löpning i bergen, fina stakturer på småvägarna och styrka och spänst som gett fruktansvärd träningsvärk. 

Jag känner mig mycket bättre nu än vad jag gjorde när vi var här i våras (är här med Team Skididrott...som vanligt...) och det har varit så härligt att få träna flera av passen med dem och inte köra allt själv, som jag nästan gjorde i våras. 

Jag hoppas att det är ett tecken på att kroppen börjar komma i fas. Jag tycker att jag fått flera indikationer på det de senaste veckorna, även om jag haft några bakslag också. Men det är helt klart ett stort steg framåt jämfört med i somras. 

Jag tänkte på det igår, att jag under träningsåret verkligen har kunnat genomföra den plan som jag satte upp i våras. Men känslan har inte alls varit som förväntat, utan så mycket sämre. 

Men jag får helt enkelt bara ha samma tilltro till min plan som jag hade när jag spikade den i april, tro på att eftersom jag genomfört min plan så kommer det att göra att jag når mina mål i vinter. Även fast jag inte nått mina delmål i sommar och höst och därmed börjat tvivla på min plan. Men som sagt, jag tycker att det har vänt och att bitarna börjar falla på plats. Så hoppas på mer sånt framöver. Det är faktiskt bara sex veckor kvar till säsongspremiär (exakt idag). Det känns väldigt nervöst men också spännande. Kommer alla pusselbitar hinna falla på plats i tid?