Ingenting gick enligt plan idag. Det började väl med skidtestningen. Hade två par som gick riktigt bra på träningen igår, också de två par jag trodde skulle gå bäst i helgen. Så pappa vallade upp dem. När jag testade gick det sjukt dåligt. Pappa rillade och jag testade igen. Det gick bättre men inte bra. Det var som att skidorna bromsade mig, jag ville åka fortare men kunde inte. Så med 15 minuter kvar till min start fick pappa valla upp ett par nya skidor (med våt slip). 2 minuter innan start kom pappa med skidorna och jag testade. Kände direkt att det var skillnad och med 53 sekunder till start var jag på plats i startfållan. Det blev alltså en väldigt konstig uppvärmning men tyckte ändå kroppen hade känts bra. 

Det gjorde den inte under loppet. Öppnade hårt men kontrollerat och är ändå nöjd med mitt första varv, skidorna var ganska bra, lurig snö, men tror de flesta hade bättre skidor än mig idag. 

Det var dock inte problemet idag. Problemet var att jag bommade två skott för mycket. Vet egentligen inte varför. Dåliga skott helt enkelt. Sköt fort, men mest efter mina bommar (tredje resp andra skottet). Så skjuthastigheten är jag nöjd med. 

Ett ännu större problem var den orkeslöshet som fyllde min kropp för varje backe jag tog mig upp för. Det var som att backarna bara sög musten ur mig, mycket mer än vad de borde göra. Orkade verkligen inte trycka på. Det är hemskt att känna så när man tävlar och inte vill något annat än att känna sig stark och pigg. 

Nej, 2018 har varit allt annat än ett bra år för mig form-mässigt. Men visade ju före jul att det finns fart i min kropp, vill hitta den farten igen... Skyttet är ändå stabilt, en dålig dag på vallen med mina mått mätt är 1-1 som idag. Det håller inte, men är ändå inte dåligt, egentligen.