Ganska nöjd faktiskt
Idag var det tävling igen! JH cup här i Östersund. En kort distans, 10km. Det blev en väldigt bra bana, enligt mig. Inte världscupbanan, utan vi körde hagen och omega istället för Granrisbacken. En bana som verkligen passar mig med lagom långa branta backar och fina flacka backar där jag kan gå på trean. Efter en liten sovmorgon var jag väldigt taggad på tävling! Allt gick enligt plan. Härlig morgonjogg, god frukost, fin inskjutning och kändes bra på uppvärmningen. En enda plumpen var väl att jag råkade skickade hem alla skidor till Mora i måndags. Var inte helt med i huvudet i flytten och allt så därmed hade jag bara ett par skidor här. Så jag fick försöka valla upp mina skräpskidor så gott det gick men fick ju lov att värma upp på den också. Inte optimalt.
Loppet gick ungefär enligt plan. Jag startade offensivt och kändes som jag hade bra tryck över krön och jag var riktigt stark på trean! Trots att vi inte fick fart i backen upp mot torget, som man får på världscupbanan, så orkade jag gå på trean uppför där på ALLA FEM varven. Jag tror aldrig det hänt förr. Jag åkte offensivt men gick inte över gränsen och hade mycket krafter kvar på spurtvarvet, helt enligt plan!
På skjutvallen kände jag mig stabil. Slängde ut första skottet i ligg, kände att det gick högt men vet inte varför jag bommade. Annars hade jag tydligen 9 skott mitt i, även om det kändes lite på gränsen i andra ligg då jag ökade hastigheten för varje skott. Men var noga med efterriktningen så skotten satt. I första stå var jag mer koncentrerad på vilken bana jag skulle stå på (då de banor jag ville ha inte var lediga) än på prickarna jag skulle träffa. Men efter en grov bom på första skottet var jag inne i serien och satte resten. I sista stå kände jag mig säker och sköt offensivt. Tvekade inför sista skottet och det blev en sen bom. Tyvärr. Men känslan i skyttet var väldigt bra så det tar jag med mig. Den där känslan när det inte är svårt bara för att det är tävling. Känslan jag haft så många gånger i höst men som försvunnit några gånger när jag som mest behövt den. Nu hoppas jag den är här för att stanna!
Jag är ganska nöjd egentligen, med min egen prestation. Men det är väldigt tajt i våran klass så jag har inte råd att dra iväg de onödiga bommarna jag sköt idag. Jag har inte heller råd att åka på skräpskidor. Inte om jag vill ha ett bra resultat. Det vill jag ju alltid. Men idag får jag bara ta med mig en bra känsla i både åkning och skytte. Och försöka glömma att det kommer en resultatlista efter varje tävling.
Sprint och dopingkontroll
Gårdagens tävling blev en för stor urladdning för mig. Åtminstone tror jag det. Jag har haft problem förr med att ladda om efter riktigt bra lopp men har jobbat hårt för att klara av att ladda om. Så om det var det som var anledningen till att jag inte hade någon ork idag så var ju det ett steg tillbaka i min utveckling mot en bättre skidskytt.
Men jag hade verkligen ingen ork idag. Vi åkte en slinga på 2,5km idag och den startade med en platt slinga innan vi gick in i första backen och jag tänkte påväg in i den första backen att jag redan var trött. Men jag ville fortsätta kriga ändå och hade tro på mig själv med gårdagens lopp i bakhuvudet.
Men jag hade ingen ork på skjutvallen heller. Träffade första fyra skotten i ligg och första tre skotten i stå. Koncentrationen räckte inte längre. Orken i spåret försvann mer och mer under loppet och på sista varvet såg jag nästan dubbelt. Kylan gjorde inte det bättre heller (vi hade ca -14 grader).
Jag hann inte ens bli besviken efter målgång innan jag blev haffad av en dopingkontrollant. Och sen flöt det bara på. Jag fick nån endorfinkick så har nog aldrig varit så glad efter ett så dåligt lopp! Det visar väl på mental styrka eller att jag var lite för nöjd igår och lever vidare på det.
Jag tycker det är jättebra att det är dopingkontrollanter även på Swecup! Kanske mest för att ge åkare rutin på detta. Det är ändå lite omständigt. Detta var mitt blott andra dopingtest och för min del var det 5 år sen senast så jag var lite ringrostig. Men klarade mig själv denna gång, förra gången hade jag med mig pappa. Jag började hälla i mig sportdryck direkt och när jag bytt torrt hade jag tömt vätskebältet. Gick över på min vattenflaska och gick till rummet där dopingkontrollanterna höll till. Efter en stund var alla som skulle vara på plats där och jag kände att jag var kissnödig. Men var tydligen inte tillräckligt kissnödig...suck. Så det var bara att sätta sig med de andra och dricka vatten. Efter en stund blev jag riktigt kissnödig och då var det inga problem att fylla koppen. Tog "bara" 1,5 timme från jag blev hämtad till jag var klar. Ja, nu har jag lärt mig hur kissnödig man bör vara innan man kissar också. Som sagt bra med tester!! Jag skulle bara få svar om det var några konstigheter i provet och det skulle ta ca 4-6 veckor att analysera provet.
Nu är det långt till nästa viktiga tävling för mig så det blir en träningsperiod igen. Det ska bli skönt tycker jag. Lyckades inte hitta formen till dessa tävlingar så gör ett nytt försök till efter nyår! Ska åka några små tävlingar runt jul och nyår och det ska bli kul! Jag älskar att tävla, oavsett om det är GDV eller IBU cup!!
Distans i blåst är min grej
Idag har varit en rolig dag! Jag har varit väldigt taggad och sugen att tävla, ända sen torsdag morgon faktiskt. Egentligen har jag längtat efter den här dagen långt innan i torsdags men det var då jag kände att de riktiga känslorna invaderade min kropp. Jag kände det när jag LÄNGTADE efter 7 timmars bilresa genom Norrland. Detta ett halvt dygn efter jag flyttat och kört bil 3,5 timmar.
Jag hade inget bra genrep i blåsten igår men känslan i kroppen och huvudet har varit fantastisk! Och denna gång var det bra med ett dåligt genrep för trots att det blåste mer än vad yr först sa idag, så hade jag kontroll på skyttet. (Tvärt emot gårdagen.)
Men om vi börjar från start. Jag var som sagt väldigt taggad och verkligen sugen på att åka fort. Så jag öppnade offensivt trots att jag kände att jag låg över den gräns jag ville hålla mig under för att orka hela loppet. Men det kändes ändå ganska bra, jag hade bra tryck och orkade jobba hårt över krön. Hade bestämt innan att jag skulle ta ett extra andetag innan jag började skjuta och det gjorde jag. Sen höll jag ihop skyttet och tankarna. Det fick ta den tid det tog på skjutmattan idag för jag ville träffa! Ut från första skyttet hann jag också tänka "det var säsongens första nolla i ligg". Fortsatt bra tryck på andra varvet. Kom in till första stå och hittade min ställning och mitt fokus. Fick stoppa upp några gånger och vänta på vindar men fick med många om och men ner alla prickar! Riktigt skönt! Hade det lite tyngre på tredje varvet och fick jobba hårt mentalt för att fortsätta hålla bra tryck över krön och på partier jag kände mig tyngre i kroppen. I andra ligg kände jag mig skakig och drog ut första skottet klockan tio (tydligen en kant ut) men höll ihop resten. Ut på fjärde varvet hade jag blivit omåkt av de två som startade bakom mig och jag kände att det var ganska skönt att få lite hjälp med farthållningen. Kände mig fortsatt ganska stark, framförallt på trean och över krön. Andra halvan av fjärde varvet tog jag det lite lugnare, jag kände mig lite tung i kroppen och skulle inta en slurk cola för att skärpa hjärnan inför sista stå. Brukar få lite ont i magen när jag dricker cola under tävling men idag gick det bra! Så hade kanske inte behövt chilla för dens skull... Men kände mig stabil även i sista stå. Lite blåsigt även där men tog den tid jag behövde för att ha kontroll på pipan och avtryckaren. Fick även stoppa upp när tanken "har inte bommat ett enda skott efter cola" poppade upp. Men det stämde fortsatt då jag sköt fullt även i sista stå!
Jag insåg typ efter förra årets distans i Piteå att jag aldrig skjutit fullt i sista stå på en 15km-distans. På min nästa distans fick jag coca-cola på fjärde varvet och sköt fullt i sista stå. Sen dess har jag alltid druckit cola på fjärde varvet på distans (15km) och som sagt, inte bommat ett skott post-cola. Om det beror på colan eller om det är mentalt, det låter jag vara osagt. Men skönt med en rejäl mönsterbrytare!!
Mitt spurtvarv idag var inte det bästa. Jag hade inte riktigt trycket jag önskade. Kanske öppnade jag lite för hårt. Men jag krigade hela vägen och var otroligt trött, men NÖJD när jag åkte över mållinjen.
Jag var ganska säker på att mina 19 träff skulle räcka långt men jag visste också att jag hade blivit ikappåkt och att det då krävdes att andra bommade mer än mig för att jag skulle vinna. Men mitt skytte räckte till seger och det var verkligen pricken över i:et! Jag var nöjd redan innan jag fick veta min placering för jag tyckte åkningen kändes bra, inte topp, men bra! Och 19 träff i den blåst som var idag (4 knäpp från noll och ganska jämn vind, kanske mellan 2-6 i byar) är väldigt bra! Otroligt skönt att få skyttet att stämma, äntligen! Jag har jobbat otroligt hårt, både på vallen och mentalt, för att lyckas med detta och det är en lättnad att det stämmer igen!
Jag njuter av dagens fina lopp men sen ska jag ladda om inför sprint imorgon! Det blir kul!
Førjulssprinten
Idag tog jag turen till Meråker (fungerar den meningen även på svenska..?) för att tävla! Jag blev jätteglad när min vän Sara berättade att det var race i Meråker i helgen. Efter det dåliga skyttet i Östersund kände jag att jag ville få till skyttet bättre inför första Swecupen i Piteå nästa helg. Och det är absolut bäst att testa skytteformen i skarpt läge, tävlingssituation.
Jag har känt mig väldigt positiv inför tävlingen trots att det var mycket som kunde gjort mig negativ. Uppstigning 06.00 till exempel. Eller det regn som konstant öst ner hela dagen. Blev också lite stressigt innan start med kort inskjutning och kort uppvärmning. Och så var jag dum nog att lägga in min andra skottask inomhus tillsammans med ombyteskläderna. Men inskjutningen var perfekt och jag var klar efter 10+10 skott (hade 30 skott i den ask jag lagt fram). Så behövde inte in och hämta fler skott. Så sa jag i Sjusjøen att "det var sista gången jag åkte med långkalsonger i -1". Vilket jag ångrade lite idag. Det var +4 grader men så kallt regn att jag velat ha långkalsonger. I alla fall i början av loppet. Då kändes det som jag hämmades lite i åkningen av kalla ben. Men blev varm på slutet och åkte inte fortare då, så det kanske var inbillning.
Ja, det gick inte jättebra idag. Det var en tuff bana med långa, tunga backar. Och jag blev stum uppför. Men tyckte ändå jag höll ihop det hyfsat. Försökte tänka på att åka med bra teknik. Blev lite låg i positionen, men vet egentligen inte om det är så negativt. Så åkte jag när jag var som starkast på tvåan, en gång i tiden... Nu är jag stark på trean och där kändes det väldigt bra idag i alla fall! Jag höll på att klappa igenom uppför de tunga backarna på sista varvet men då kom ovan nämnda Sara ikapp mig och jag bet mig fast i hennes rygg resten av varvet. Tack för det! Behövde den hjälpen att ta mig framåt i en anständig fart. Har inte kollat så noga på resultatlistan men känslan var att jag hade tån först över mållinjen, men ska nog mer tacka hennes fällning än min spurt för det...
Skyttet då. Jo i ligg var det nog ett kant in-kant ut-skytte. Jag vågade vara offensiv och det tar jag med mig. En runda fick jag åka. I stående blåste det lite mer och fick hålla ner hastigheten lite för att träffa på slutet. Det blev en bom på det andra skottet då jag inte hade full koll på pipans rörelser. 1-1 är som varken bra eller dåligt. Ett steg i rätt riktning i alla fall men hoppas jag har ännu bättre skytte inom mig!
Det har varit en rolig dag i alla fall, det var kul att tävla! Och nu ser jag ännu mer fram emot Piteå nästa helg! Hoppas att det blir lika roligt, om inte ännu roligare!
Konstig Sverigepremiär
När jag kom hem efter dagens tävling var jag helt inställd på att det inte skulle bli något blogginlägg idag. Men en lång, varm dusch och en lunch senare hade jag fått lite perspektiv.
Otroligt besviken idag också. Jag har inte alls fått skyttet att stämma i helgen och det är så otroligt frustrerande när jag vet hur stabilt mitt skytte varit under i stort sett hela sommaren och hösten.
Däremot känns åkningen bättre och bättre för varje tävling och att jag redan idag den 20 november kan åka såpass fort som jag tror att jag har gjort idag, det är otroligt positivt och överraskande för mig!
Normalt sett så brukar jag åka väldigt dåligt i början av säsongen, men hålla ett stabilt skytte. I år blev det raka motsatsen på Sverigepremiären.
Det är otroligt tråkigt att inte vara nöjd efter tävlingar som är så viktiga som dessa är med tanke på uttagningar osv.
Men jag får ta med mig att åkningen är bättre än på väldigt många år, framförallt för att vara i november! Och så får jag komma ihåg känslan på skjutvallen för en vecka sedan.
Jag har fortsatt tro på mig själv och på min kapacitet. Jag känner i hela kroppen att i vinter ska jag kunna nå upp till den nivån jag saknat att prestera på sen jag blev senior. Både skytte- och åkmässigt. Längtar redan till nästa tävling.
Besviken
Ska skriva kort om dagen och sedan släppa den. Ladda om.
Jag var väldigt taggad och sugen på att tävla. Hade en ganska fantastisk inskjutning och en fin uppvärmning.
Första varvet kändes bra. Kunde gå på som jag ville utan att benen protesterade. Kom in till första ligg. Bommade första men höll ihop resten av serien så det stannade vid en bom. Kändes bra även på andra varvet och fick en bra rygg uppför långa backen. Första stå höll jag inte ihop tankarna och det blev två bom. Tredje varvet gick också ganska bra, kände mig stark, framförallt på trean. Kände att jag åkte mycket bättre runt den här banan än jag gjorde förra året. I andra ligg skruvade jag ner då jag legat högt i första. Men nu funkade ingenting. Jag är inte helt säker på varför jag bommade och vart jag bommade (då pappa gått ut på spåret). Men jag bommade. Tre skott. Så dåligt. Troligtvis fel tankar. Eller att jag spände mig. Minns inte. Fjärde varvet var väldigt tungt. Benen blev riktigt stumma och jag fick verkligen slita. I sista stå pangade jag iväg fyra snabba träff, tog om och satte även sista. En bra avslutning. Fortsatt stum på sista varvet men kunde ändå trycka på det jag ville. Kändes som att skidorna gick riktigt tungt på sista varvet också, de hade gått bra i början i alla fall. Kunde inte jämföra med någon annan tjej på slutet så vet inte om det bara var min känsla att de gick sämre.
Jag var riktigt besviken i mål och ännu mer besviken när jag fick se resultatlistan. Jag var 23:a, 19:e svenska.
Bara att bryta ihop och komma igen. Jag tar med mig att jag åkte bra i början av loppet och ska försöka lita på mig själv på skjutvallen. Jag fattar inte vad som hände idag när det gick så bra förra helgen. Hoppas att det var en engångsföreteelse och att mitt skytte ska hålla den höga klass jag vet att jag har kapacitet till under kommande tävlingar.
Masstart
Blir en kort uppdatering nu då det snart är min tur att köra igen! Sitter i bilen påväg hem till Trondheim.
Jag är ännu mer nöjd med dagens lopp! Det var mycket som var bättre som jag tar med mig. Finns fortfarande mycket att förbättra men det är tidigt på säsongen och väldigt många tävlingar kvar!!
Åkningen kändes bättre idag. Det var egentligen bra, förutom långbacken. Långbacken var fruktansvärt dålig, åtminstone de två-tre-fyra(?) sista gångerna. Men överallt annars kände jag mig relativt stark och bra. Orkade gå mycket mer på trean idag och där är jag fan stark!!
Jag vågade vara offensiv i skyttet idag! Var tyvärr för offensiv på två liggskott och sen måste jag ha haft en kant in i stå igår då det blev en kant ut idag... Skjuttiderna 31-31-30-25 är jag ganska nöjd med. Tre bom alltså, 1110. Godkänt.
En 40:e plats idag. Slog alltså en del tjejer från A-heatet. Hade varit intressant att gå där. Men förhoppningsvis kommer det fler chanser att få gå mot riktigt starkt motstånd man-mot-man-tävlingar!
Tycker detta har varit en godkänd premiärhelg för mig, men jag är ganska övertygad om att jag kan åka fortare med fler race och kanske framförallt när vi kommer in i december-januari. Jag har aldrig varit i form i november, okej, en bra tävling har jag haft i november på de senaste sex säsongerna... Men varför inte vända den trenden nästa helg?!
Sesongstart
Äntligen är säsongen igång!! Har längtat så till denna dagen och under dagen idag har jag NJUTIT! Njutit av perfekt väder, med sol, hårda, fina spår och knappt någon vind. Njutit av att ha gjort tävlingsårets första inskjutning, skidtest och uppvärmning.
Jag har varit nervös inför premiären. Men jag har klarat av att hålla mina mentala förberedelser optimalt så nervositeten har varit på en bra nivå.
Det var ingen perfekt inskjutning. Men kände mig trygg ändå. Skjuter otroligt sällan bom på inskjutning men vill bara skjuta innerring för att vara nöjd.
På uppvärmningen hade jag otroligt hög puls. Åkte ett varv runt banan och hade ca 12 minuter I2 (72-82%) och 4 minuter I1 (55-72%). Så efter skidtest och ett fartdrag så joggade jag bara väldigt lugnt sista 20 minuterna. Men hade nästan 20 min I2 plus 1,5 min I3-I4 under en uppvärmning på ca 45 min. Det är mycket! Hjärtat är piggt! Eller så var det nervositeten. I vilket fall inte vad jag anser vara en optimal uppvärmning.
Men känslan på första varvet var bra. Jag körde hårt men inte för hårt. Kändes väldigt bra fram till långbacken. Där stumnade jag lite. Och efter det så tror man att man är snart inne på stadion men sista backen är faktiskt tuff den med! Försökte få ner pulsen lite inför skyttet. Samma förhållanden som på inskjutningen. Gjorde mina rutiner, fokuserade rätt. Hörde att det var några kant in men satte de fyra första men hade dragit ut ett skott så fick plocka ett reservskott. Började tänka och bommade. Kant ut. Hade två kant in till höger och hela serien förutom sista skottet (som var högt) till höger. En straffrunda senare gick jag ut på andra varvet. Tror det kändes helt okej, men analyslistan sa att det gick lite för långsamt... Men tog det ganska lugnt in till skyttet. Fick kämpa lite för att få rätt tankar men klarade av det och trots att samma tankar som i ligg kom till sista skottet så sköt jag fullt hus! 1-0 var vad jag förväntade mig i premiären så det är jag nöjd med! En solid start även om jag nog kan tacka min fantastiska ammo för att kantskotten gick in (alla utom ett då). Pappa gick ut på spåret efter första skyttet så jag vet inte vart ståskotten satt men känslan var att det inte var en perfekt serie. 25 sek gick den på, helt ok. 46 sek i ligg med ett reservskott på ca 8 sek extra. Inte helt nöjd med det. Kan skjuta fortare men försöker vara lite extra säker nu när jag inte haft jättebra känsla i ligg på slutet. Men med fler bra serier så kommer självförtroendet bli bättre och hastigheten förhoppningsvis snabbare!
Spurtvarvet var riktigt jobbigt idag. Kändes ändå ganska bra fram till långbacken. Där fick jag svårt att andas (skulle tagit lite mer medicin tror jag), blev stum och i sista backen kände jag hur tekniken verkligen failade. Den gör tyvärr det när jag blir trött, men fick också i efterhand se film från loppet där tekniken såg ganska bra ut. Men håller inte ihop det när jag blir trött, vilket jag måste jobba på.
Blev en 50:e plats, 4:51 efter segrande Braisaz som sköt fullt. Det är ju i stort sett världsklass på dessa tävlingar så en bra värdemätare. Jag är nöjd med mitt lopp, det var en stabil premiär, vilket jag hoppats på. Men ser ju att jag är en bit efter tjejer som jag åkt jämnt med i höst. Men planen är väl att de ska ha sin toppform denna helg och jag ha min nästa helg. Jag är egentligen inte orolig över att jag är en bit efter idag. Jag vet att jag behöver några lopp innan jag kommer i form och har en tydlig historik om att trots dåliga lopp i november kunna vända på steken till december-januari. Men hoppas förstås på att saker och ting ska falla på plats innan dess! Jag hoppas att jag för varje lopp ska kunna få en stigande form.
Och ja, det är hårda banor här! Och kunde inte gå lika mycket på trean som jag hoppades på... Imorgon är det masstart. Det kommer bli tufft men kul! Kommer gå i B-heatet 1,5 minut efter A-heatet. Det är ca 70 tjejer som ska köra! Blir spännande!
Nöjd
Det blev en sen kväll och imorgon blir det en tidig morgon så tänkte bara göra en snabb uppdatering idag.
Rullskidskytte-SM, distans. Regnigt och blåsigt.
Jag hade en plan att åka kontrollerat och stabilt i fyra varv och köra järnet på spurtvarvet. Tyckte jag lyckades bra med den planen. Åkningen kändes ganska bra.
Blåsigt på vallen som sagt och lyckades inte hamna i mitten i ligg. Sköt väl några dåliga skott också men struligt med byiga vindar osv. Ståskyttet fungerade bra, fick vänta på någon vind men satte alla skott utom ett. 2120 var gångbart idag men inget jag är nöjd med oavsett väder.
Jag blev 10:a i tuffast möjliga konkurrens. Mest tack vare att jag sköt bland de bästa. Men ändå. Nöjd med det.
Nöjd med allt utom liggskyttet idag faktiskt. Men ser ändå förbättringspotential, både till morgondagen och framförallt till vintern! Men känslan är att jag har gjort en del bra i sommar och att jag borde fortsätta på samma sätt i höst.
Skärtorsdagsmasstart
Igår arrangerade Dala-Järna en liten skidskyttetävling. Väldigt kul och passade för mig som sökt mig mot Dalarna för påskfirande. Det var en kvällstävling men ljust vid inskjutningen men vi fick ta mer och mer hjälp av elljusen ju längre tävlingen led.
Som rubriken antyder så var det en masstart. Dock en kort sådan då vi körde en gemensam junior/seniorklass och åkte yngre juniorers banlängd på 5x1,5km. LLSS som vanligt. Vi startade ihop med herrar junior/senior och även DH15. Blev omåkt av ganska många H15-åkare sen vi äldre stått framför dem i starten. Blev dock inte omåkt av någon i D15, vilket jag nästan var lite orolig för. Men då hade jag skyllt på att de åker utan gevär på ryggen, hehe. Nej då, skönt att man åker ifrån dem i alla fall. Ledde damklassen första varvet fram till skyttet. En ganska ojämn skjutvall gjorde att det tog lite tid för mig att komma in i ställning och då också tid att komma till första skott. Det blåste lite mer än inskjutningen också så jag skruvade lite. Fick en kant ut och fick se att hela serien var hög. Eftersom jag skjutit långsamt fick jag kämpa lite för att komma upp i rygg på Kim som tagit täten. Men kroppen svarade bra och det var inga problem att gå ikapp och gå i rygg. I den långa nedförsbacken kände jag att skidorna inte riktigt fungerade. Det var varmt och blött, vilket jag inte räknat med när jag vallade. Tog fel par skidor, troligtvis fel valla och skulle nog haft en rill också. Tappade ganska mycket utför men var stark och gick ikapp. Sköt långsamt i andra ligg också, eller, var långsam till första skott för att hitta ställning och skruva mer mot vinden som tilltog. Borde nog ha skruvat mer ner också för fick en kant ut på sista skottet. Eller så skulle jag ha fokuserat lite bättre genom hela serien. Gick ikapp och i rygg även på tredje varvet, så tänkte jag att nu jäklar ska jag ta fart utför och verkligen vara precis kloss i rygg. Lyckades med det, men tappade ändå väldigt mycket utför. Fick åka på femman en lång bit och var ändå 30 meter efter i botten på backen. Jobbade ikapp på platten, fick slita. Bommade en även i tredje skyttet, en tidig kant ut. Kim sköt fullt och då var det kört. Tappade så mycket mer när jag fick åka utför själv, utan det minsta sug. Men jag kämpade på och kroppen svarade bra. I sista stå kände jag av vinden så den serien gick också långsamt, blev en etta igen. 1111. Typ det tråkigaste man kan skjuta. Varken bra eller dåligt. Fick kämpa ensam på sista varvet också och då gick det verkligen TUNGT. Sjukt sugig snö och dåliga skidor. Fruktansvärt jobbigt.
Men ett riktigt bra träningspass blev det. Blev tvåa i damklassen och endast slagen av en kille i H16-22. Detta tack vare mycket bättre skytte, även om jag inte är nöjd med skyttet. Får hoppas att jag har några kant in till godo till SM nu!
Inte bra
Fick inte alls några positiva svar från dagens tävlingar. Vi körde en väldigt kort sprint på förmiddagen och en kort jaktstart efter lunch. Sprinten gick ändå helt okej. Ett slarvskott i ligg men annars fullt. Helt okej åkning. Inte lika bra som igår, drog på mig en del mjölksyra ändå. Trodde det skulle kännas bättre, därför jag åkte det jag hade i sprinten. Gav inte så mycket, jakstarten var mer en masstart, fast ettan i sprinten fick stata 15 sek före, tvåan 10 sek före och trean 5 sek före. En väldigt tajt jaktstart.
Jag blev trea i sprinten. I jaktstarten startade jag kontrollerat och ville få till bra skytte och få fina ryggar sedan. Men det gick inte alls enligt plan utan jag sköt riktigt dåligt i ligg, 1-3 och åkte riktigt dåligt, mestadels ensam. Idag var en sån dag när jag verkligen kände hur tekniken brast, jag var totalstum och kunde verkligen inte åka bra. Stod typ still uppför. Ståskyttet fungerade bra ändå, det enda positiva från dagen. Sista skottet var en halv centimeter från att ge mig 100% i stå idag, men tyvärr. Det var ändå försent att rädda upp dagen då, men hade varit en liten tröst om det blivit träff.
Vilken tur att jag åkte så dåligt på en tävling som inte betyder ett skit... Sparar årets bästa lopp till SM om två veckor. För det hade varit riktigt skönt att få till ett riktigt bra lopp innan säsongen är över. Har inte haft något riktigt bra lopp än i år. Några lopp har varit bra, men de flesta väldigt dåliga. Men det gör bara att jag är ännu mer taggad på att träna bra i sommar och komma tillbaka nästa vinter, starkare än nånsin!
Östersundsloppet
Idag gick årets upplaga av Östersundsloppet av stapeln. Jag var länge osäker på om jag ville åka, men bestämde mig i måndags att jag ville åka! Det är en rolig tävling även om det inte är en riktig skidskyttetävling. Och det är bra priser, vilket också lockade lite. Jag har bara åkt en gång tidigare, det var förra året. Det var roligt och då kom jag på pallen. I år var det riktigt vasst motstånd så hade inga förväntningar innan. Ville bara få till en bra känsla.
Och det fick jag! Hade en väldigt bra känsla i åkningen hela loppet. Kunde gå med på första varvet, kände mig pigg på andra varvet och ville dra, tappade lite på de två sista varven när jag fick åka själv, men känslan var ändå riktigt bra genom hela loppet, jätteskönt! Dock så sköt jag riktigt dåligt. Det ska inte gå att bomma i ligg på ståprick, men jag sköt 02. I stå beror det väldigt mycket på vad man får för gevär tycker jag och jag fick inte det geväret jag ville ha, ska väl inte skylla på det egentligen, men kändes som jag sköt träff men blev tre bom. För dåligt. Tror jag blev 6:a tillslut, helt okej ändå, men ville skjuta bättre och få en chans att testa formen ytterligare när det ändå var masstart.
Men ny chans redan imorgon! Då är det supersprint och jaktstart. Det ska bli riktigt kul!! Och då är det riktigt skidskytte, med mitt eget gevär! Då vill jag inte skjuta lika dåligt som jag gjorde idag!
Härlig känsla
Idag var det masstart och avgörandet i Swecupen. Inte lika spännande som förra året när det skilde typ 2 poäng mellan ettan och trean. Då sköt jag fyra nollor och knep segern. Idag ledde jag med fyra poäng över Kim innan dagens tävling men hade inte råd med ett dåligt lopp.
Det blev inte fyra nollor idag men inte heller ett dåligt lopp. Det blev faktiskt ett bra lopp, ett riktigt bra lopp!
För en gångs skull var det inte full fart från start. Vi tjejer säger alltid att vi vill ta det lugnt i masstart men det blir alltid hets. Faktiskt inte idag! Fick en bra position som tvåa ut på varvet, kände att kroppen fungerade riktigt bra och skidorna ännu bättre! Så efter vi avklarat de tuffaste backarna så gled jag upp i tät och drog andra halvan av varvet. Avslutningen på varvet här passar mig och då kände jag att jag kunde göra lite dragjobb. Kom då in först till första skyttet. Var snabb till första skott och drog en snabb nolla. Tydligen tre kant in, men ändå, en nolla! Gick ut i ledning och drog knappt halva varvet, sedan släppte jag upp Johanna, då kände jag att det gick på gränsen för fort, men jag bet i, gled bra och hängde med in till andra skyttet. Sköt snabbt då också, men drog ut ett skott och fick plocka ett reservskott. Hörde Johanna åka iväg och blev lite nervös att jag skulle bomma reservskottet, men lyckades få ner den pricken också. Vet inte hur den serien såg ut, tror pappa var uppe i Arcturabacken då, jag hade fått dricka där. Fick en ledning på 19 sekunder då enligt speakern men det tog inte lång tid innan Johanna åkt ikapp mig. Fick då dra resten av varvet, inte mer än rätt. Kom då in först till stående skytte och fick den sönderskjutna bana 15. Blev lite irriterad på att bara den var sönderskjuten, hade velat att vi kunde börjat på bana 16 istället då de kommande banorna var mycket finare. Men men. Jag hade dåligt fokus och fick åka tre straffrundor. Blev helt ensam på fjärde varvet men fortsatt bra känsla i åkningen, inte sådär toppform-bra känsla, men bra känsla!! Kom in till sista stå med mycket bättre fokus och sköt fullt. Kände att någon kom in bakom mig medan jag sköt så visste att jag fick lov att göra en bra slutrunda. Kändes inte jättebra i början på varvet men tog ändå tid på täten, som jag misstänker inte körde för fullt... Men ändå skönt att höra, då kändes det mer lugnt bak. När jag åkt uppför den sista tunga backen så kollade jag bak och såg att det var ett avstånd som jag skulle kunna hålla i mål, med tanke på att jag brukar kunna göra riktigt bra avslutningar på den här banan. Avslutningen passar min åkning! Kändes bra i åkningen på slutet och i mål var avståndet upp 40 sekunder vilket innebar att jag gjort en bra avslutning och ett tryggt avstånd bak också.
Ett riktigt roligt lopp, även om det var surt med en trea. 85% totalt är inte dåligt, men inte heller bra. Men det som var så otroligt skönt var att åkningen äntligen fungerade så som jag vill! Riktigt härlig känsla i åkningen när kroppen svarar som jag vill och jag kan åka så fort som jag vill genom hela loppet. Är inte i den form jag hade under januari-februari förra året, men det här var den bästa åkningen jag presterat på hela säsongen! Det är så skönt att kunna göra det tredje dagen under en tuff tävlingshelg också och speciellt med tanke på hur fruktansvärt dåligt det kändes på sprinten i fredags. Men det har gått bättre och bättre i åkningen den här helgen, så skönt!! Jag känner äntligen igen min kropp och det är en enorm lättnad. Jag har återfått hopp om livet, kanske framförallt om SM. Hoppas verkligen inte att dagens härliga känsla var en engångsföreteelse...
Jo, jag vann ju totala Swecupen för andra året i rad också. Säger väl mer om hur lite internationellt jag fått åka än om något annat, men ändå..!
Foto: Arne Skottheim
Supersprint
Är det någon tävlingsform jag gillar mer än de andra så är det nog supersprint. Gillar egentligen alla tävlingsformer men har en liten förkärlek till supersprint. Kanske för att vi kör det så sällan så jag njuter när jag får köra. Eller för att jag dragit in 15 laxar på olika supersprintformer. Det är en tävlingsform som passar mig, jag som är snabb och explosiv och skjuter bra och ganska snabbt.
Det är olika regler nästan varje gång vi kör supersprint och idag gällde följande: prolog där de 7 första gick till A-final och de 7 följande till B-final. Varvet vi åkte under hela dagen var 900m och i prologen körde vi 3 varv, sköt ligg-stå med 3 extraskott per skjutning. I finalen gällde fem varv, ligg-ligg-stå-stå och totalt 6 extraskott, men max 3 per skjutning.
I vår klass var vi bara 7 st så alla skulle gå till final oavsett resultat i prologen. Jag tänkte ta det lugnt, men inte köra A1 liksom. Och jag har väldigt svårt att ta det lugnt när nummerlappen är på... Men drog inte på mig nån mjöksyra i alla fall. Sköt fullt i ligg. Fick en rygg på andra varvet, kände att jag kunde ligga där och vila...det var nog ingen som åkte så fort i prologen... I stå blev det två bom, var inte fullt koncentrerad... Men satte båda extraskotten i alla fall. 23 sek fem skott, 7 sek per extraskott. Bra. Eller nej, två extraskott är inte bra. Fick en rygg på sista varvet också som jag låg bakom och "vilade". Efter halva upploppet gick jag ut och fick sträcka fram benet och vinna den spurten. Eller, spurt och spurt... Haha. Mentalt viktigt i alla fall. Slutade trea i prologen, endast 16 sekunder efter. Det var tätt, de fyra första inom 22 sekunder. Jag var rätt nöjd. Hade inte slösat energi och fått med mig hyfsat skytte och en bra startposition i finalen.
3,5 timme senare gick starten för finalen. Ville ha en bra rygg på första varvet och det fick jag, men orkade inte riktigt, låg ändå med bra, hela vägen in till första skyttet. Dels tack vare riktigt bra skidor, får ännu en gång ge ett stort tack till bästa vallaren - pappa!
Lyckades inte riktigt hålla fokus på mitt eget i första skyttet utan stressade iväg första skottet som blev bom. Träffade de andra men bommade första extraskottet också... Men träffade andra extraskottet och såg ändå de tjejer som var framför, gick ut som fyra men tog en placering på andra varvet. I andra ligg så satte jag alla skott och gick ut som ensam tvåa. I första stå satte jag en snabb nolla och gick då ut bara 8 sekunder från tät på en ganska säker andraplats. Men ingenting är egentligen säkert i skidskytte, speciellt inte med sista stå kvar. Tappade några sekunder på varvet och hann höra Johanna skjuta fullt innan jag börjat skjuta. Bara att försöka säkra andraplatsen. Bommade första. Men satte resten, och första extraskottet. Var mycket inne i min bubbla och hade noll koll bak. Hörde speakern säga att jag gick ut 23 sekunder efter och en stund senare hörde jag att det verkade vara omöjligt att nå silverplats, vilket betydde att det var lugnt bakåt också. Så behövde inte ta ut allt jag hade på sista varvet, men kände att kroppen ändå inte riktigt svarade som jag ville. Men helt okej ändå. Det funkar när det bara är 4,5 km.
Väldigt nöjd med en andraplats idag! Kroppen fungerar inte riktigt som jag vill men skyttet är tillbaka där jag vill ha det. Tre extraskott är helt okej idag. Inte nöjd med att två kom i första, men annars bra. Tror jag sköt fort idag också, sköt lite på chans men det fungerade. Sista stå: 22 sek efter fem skott, 7 sek extraskott. 32 sek stav-stav. Ja, bra. De andra vet jag inte.
Imorgon är det masstart och totala Swecupen avgörs. Jag leder med fyra poäng så det kan bli spännande.
Omväxling förnöjer
Efter en säsong med överlag bra skytte och dålig åkning så blev det idag helt tvärt emot.
Hade en fin inskjutning som vanligt, en seg uppvärmning. Men när jag drog iväg uppför första långa backen så kändes det bra! Oväntat! Hade en bra känsla hela första varvet, kändes som jag hade grymma skidor!! Vädret var lite ostabilt idag, växlade mellankräksnö och sol. 15 minuter innan start började det kräksnöa och då vi hade två killklasser före och jag startade först i damseniorklassen så fick jag spåra två sträckor som killarna inte åkte. Lite drygt. Men tänkte att det blir kanske inte så stor skillnad mellan mig och 14:e och sista dam i klassen... Svårt att veta hur stor skillnad det är...
Sköt offensivt. Kanske för offensivt. Blev tre bom. Kollade upp mitt i serien, blåste lite. Skruvade. Vet inte om det hjälpte. Låg klockan nio idag också. Skitknepigt!! Tuffa straffrundor. Tufft mittenvarv, mest mentalt, kroppen var okej. Började bra i stå med tre träff. Kändes hur stabilt som helst. Slarvade bort fjärde skottet lågt. Fick ta om till sista. Slängde bort det också. Så dåligt. Inte alls fokuserad på rätt saker idag.
Ni vet att man brukar säga att man presterar som bäst när man inte tänker? Idag tänkte jag. Otroligt mycket. Och jag kunde inte prestera. Gjorde ett bra spurtvarv i alla fall, tryckte på mer och mer ju närmare krönen jag kom och ville testa formen lite. Svarade helt okej. På den nysnöiga delen av banan (det var förresten sol sista varvet) åkte helgens segrarinna om mig, tappade lite över det krönet men kunde tända till och tappade inte alls mycket mer på henne mot mål. Skönt! Ser kanske inte så bra ut i resultatlistan men hoppas att nysnön gjorde några sekunder emot mig i alla fall. Vill behålla den här känslan i åkningen inför avslutningen på säsongen, då hoppas jag att jag kan prestera så bra som jag vill. Dock väldigt tåkigt att skyttet ska falera när åkningen för en gångs skull känns bra, men hoppas det var en engångsföreteelse, brukar ha en skyttedipp i det här skedet av säsongen, brukar också kunna fokusera om och avsluta bra. Hoppas på det!!
I vilket fall har det varit en riktigt rolig helg, trots att jag inte fått med mig några roliga resultat.
NM
Idag körde jag norska mästerskapen i distans. Riktigt kul med Norgecup, häftiga arragemang och vilken mäktig arena de har i Granåsen utanför Trondheim! Riktigt tuffa banor också. Tydligen maximal stigning enligt reglementet. De hade till och med fått korta av banan något för att inte överskrida den gränsen. 100 meter för kort bana, totalt 14,4km enligt min GPS. Ändå var jag ute i 57 (!) minuter. Nu kanske inte jag åkte jättefort, men det säger ändå en hel del om hur tuff banan var. Normalt ligger en distans på ungefär 45-50 minuter. Bästa åktid idag var på 51 minuter.
Ja, jag är en del efter i tid, som ni redan förstått. Men det är jag inte förvånad över. Har egentligen bara en gång i hela min karriär kunnat matcha mig mot norskorna. Det var 3 år och 1 månad sedan, jag var i mitt livs form och vi var på hög höjd i Obertilliach. Efter det har det gått tungt för mig. Svårt att säga vad det beror på. Har gjort många förändringar för att hitta felet. Ännu inte lyckats. Ska jag fortsätta förändra? Ska jag gå tillbaka?
Jag flummar enormt mycket.
ÅKNINGEN IDAG VAR... Helt okej. Jag ville åka kontrollerat för att orka hela loppet. Tyckte jag åkte kontrollerat. Men blev lite trött på varv 3 och 4. Orkade inte hålla trycket uppe. Syns på åktiden. Gjorde en bra spurt sista kilometern. Skönt att känna att kroppen svarar något när jag vill öka i alla fall. Synd att inte kroppen orkar öka ett helt spurtvarv.
Skyttet... Läge i första. Fin samling, dock klockan nio. Det blåste lite mer än inskjutningen som varit i stort sett vindstilla. Efter två bom på de två första skotten skruvade jag två knäpp. Fegt. Borde skruvat mer. Träffade ett, bommade ett, träffade ett. Reste mig med tre bom. Inte så motiverande. Fick se skjutbilden i alla fall, förstod att jag måste haft läge men ändå skönt att se svart på vitt. Eller vitt på svart. I första stå hade jag ett lågt skott. Kändes som kant ut. På tredje varvet var jag riktigt less. Kände att jag började bli trött och hade redan fyra bom. Tänkte nåt om att bryta om jag sköt fler bom. Men ändrade mig snabbt, inte ge upp!! Men behövde inte oroa mig, sköt en snabb nolla i andra ligg (kändes snabbt i alla fall...jag hoppas på att få både skjuttider och skjutbilder från arrangören i efterhand, just nu finns inte ens officiella listorna ute) och en säker nolla i sista. Tror jag tänkte nåt inför sista skottet som jag tänkte bort lika snabbt. Nåt om att jag inte skjutit fullt i sista stå på en 12,5 eller 15km-distans på fem år. Endast en gång i min karriär. Så himla skönt att göra det igen! Kanske kommer vilja ha lite cola på fjärde varvet någon mer distanstävling... Så det blev ej DNF på mig idag. Skönt att hålla ihop det bra på slutet, i skyttet då.
Imorgon är det sprint och jag är taggad till tusen på att sätta skotten och våga gå på lite hårdare än idag. Hälften så kort så det borde gå.
Masstart
Idag stod masstart på programmet. Det började snöa i bilen mot Lima och det intensifierades och fortsatte vilket gjorde att det blev riktigt mjukt och löst och tungfört. Som alltid när det är masstart är det enormt med tid mellan inskjutning och start, vi seniorer får alltid starta sist. Jag är van, men det är drygt. När man ska ut på internationella tävlingar är det aldrig så lång tid, vilket är ovant. Men det är väl inte meningen att man ska varva Swecup och internationella tävlingar utan man får hålla sig till det ena eller det andra. Klagar jag på förutsättningarna? Kanske lite. Men det är kul ändå. Jag gillar masstart. Såg fram emot tävlingen. Inte varje minut under dagen, men mer ju närmare start jag kom. Hade haft en bra inskjutning och en ganska bra uppvärmning.
Fick en bra start och kom iväg snabbast av tjejerna. Så jag tänkte att jag kunde åka i ett skönt tempo och om det gick för långsamt så fick någon annan gå upp och dra! Blev omåkt i andra nedförsbacken efter ungefär halva varvet och tänkte att det kunde vara skönt att ligga i rygg lite. Det var det inte. Gick i ett tempo som jag inte behärskade. Fick släppa. Kroppen svarade inte alls som jag trodde den skulle. Och då hade jag fem gånger i mördarbacken kvar. Puh!
Blev en bom i första ligg och gick ut som ensam tvåa och fick bestämma tempot själv på andra varvet. Kände att det inte gick speciellt fort men kunde inte åka fortare heller. Överlevde en gång till uppför mördarbacken, som var extra jobbig idag med djup nysnö. Kom in till andra skyttet precis före trean i loppet. Kändes hur bra som helst, som om jag inte var ansträngd alls, som jag var ute på ett A1-pass. Så jag sköt en väldigt snabb nolla och blev ensam tvåa igen. Insåg tredje gången uppför mördarbacken hur enormt mycket jag tappade i spåret när Chardine redan varit inne och skjutit. Men hade väldigt långt ner också så jag fortsatte i mitt ganska långsamma tempo, jag tog mig framåt i alla fall. Hade lite vattendroppar i dioptern i första stå, blåste men de var kvar. Fick verkligen fokusera på prickarna och lyckades få ner alla. Kvar på min ensamma andraplats. Blev omåkt av några killar per runda i alla fall... Var så nöjd när jag tagit mig upp för mördarbacken fjärde av fem gånger men hoppades innerligt att jag inte skulle behöva spurta nästa gång. Stabilt skytte men en kant ut i sista och fick besöka straffrundan för andra och sista gången idag. Stabilt skytte som sagt, 90% är bra och det är skönt att hålla sig därikring på alla tävlingar. Önskar lite bättre på vissa tävlingar bara och inte alltid 90%, ibland blir det ju sämre också och vore coolt att kunna snitta 90%.
Hade ingen aning om vad som hände bakom mig, visste att jag hade enormt med tid upp, men försökte gå på hyfsat bra på sista, kroppen svarade inte, men gjorde så gott jag kunde och när jag kom tillbaka mot stadion inför mördarbacken så sa någon "det är lugnt bak", vilket var precis vad jag ville höra. Så behövde inte förta mig utan kunde spara lite kraft inför morgondagen. Om jag nu hade nån kraft alls i benen vill säga...
Blev en andraplats och fina poäng i Swecup-totalen, Chardine drog ifrån lite mer dock. Konstigt hur kroppen kunde kännas så otroligt bra igår och så otroligt dåligt idag. Hoppas det känns otroligt bra imorgon igen... Inte mycket mer att göra.
Dreamteam
Igår kväll kördes det en singelmixstafett i Lima. Första gången i samband med Swecup. En speciell tävling med väldigt korta varv (600m) och med en stor vinstcheck till segrarna. Fick höra talas om den här tävlingen strax innan jul och blev genast väldigt taggad! Det var fri lagsammansättning, alltså inga klubblag. Funderade direkt på vem jag ville åka med. Vem som jag skulle kunna vinna ihop med... Flera namn ploppade upp men ett namn kändes så sjävklart när jag kom på det. Jag ville köra med Gabbe! Hörde av mig till honom dagen efter och han var på! Han var också taggad och vi benämnde oss själva som
dreamteam!
Veckorna gick. Många var taggade för singelmixen. Flera andra riktigt bra lag anmälde sig. Nervöst, spännande. Jag har länge funderat på hur jag ville genomföra mitt lopp. Vilket skulle visa sig vara väldigt viktigt.
21 lag stod på startlinjen tror jag. Fick en position ganska långt fram. Var snabb i starten och tog mig fram. Hittade en bra rygg jag ville hålla. Det var trångt, kändes som alla var lite stressade. Men jag var lugn och följde min plan. Ligga med långt framme ovh undvika incidenter. Undvek inte helt incidenter, jag blev trampad på och trampade på någon annan. Det var trångt. Men höll mig långt framme. Sista knixen in mot stadion var det någon bakom mig som trampade fast båda mina stavar samtidigt. Det var ett under att jag fick med mig dem därifrån! Tappade extremt många placeringar när jag blev tvungen att ploga/sladda i kurvan på stadion, men höll mig cool. Sköt första ligg på bana 6 som vi skjutit in på. Hörde att första lag som legat längre ner på vallen blev klar innan jag började skjuta. Men jag skulle inte stressa, inte chansa. Bara skjuta bra. Bommade första skottet. En rad tankar tog sig igenom mitt huvud. Träffade resten. Plockade extraskott. Fick inte i skottet. Tappade skottet. Fick tillslut i det och satte det. Många lag hade redan gått ut. Jag tappade väldigt mycket tid i första skyttet. Kändes väldigt bra i åkningen på andra varvet. Kom in till stå med stort självförtroende. Stod på bana 8. Kunde inte skjuta fort då jag var lite skakig. Men ganska fort sköt jag ändå. Uppfattade att hon som kommit in bakom mig skjutit en snabb nolla. Jag hade en prick kvar. Plockade extraskott. Strulade igen! Fick ta ner geväret och ladda i skottet. Satte det. Tappade mycket tid igen! Växlade över till Gabbe som 9:a. Åkte bort till pappa och fyllde på. Såg Gabbe skjuta fort men få plocka några extraskott i ligg. Han tog kanske en placering. Pappa sa att jag låg lite högt i första ligg, men bara lite. Jag siktade lite högt, sa jag, för jag trodde jag bommade lågt. Nu kan du chansa lite, för du skjuter så bra, sa pappa. Gabbe skjuter bra i stå och vi växlar som fyra. Bra åkning igen på varv 3 för min del. Kommer in till ligg, minns att jag tänker något om att "tänk om något juniorlag skulle skrälla och vinna"... För det är flera juniorlag som ligger bra med! Jag lägger mig ner och chansar lite, som pappa sa. Fem rätt ner och jag går ut i ledning! Hur gick det till?? Åker ganska bra på sista varvet också och när jag kommer in till stå så ser jag att det ligger tre tjejer där jag ska skjuta stå!? Johanna kommer in precis bakom mig, jag kollar efter någon på vallen som ska visa vart vi ska stå, uppfattar att Johanna åker mot bana 5 så jag kollar bana 4, den är dragen till stå, ja men då ställer jag mig där. Jag har inte tid att vänta på någon funktionär! Hinner tänka något om hur stressen ska påverka innan jag börjar skjuta. Hör Johanna bomma. Har inte full kontroll så jag tar några andetag och tänker att jag ska sätta skotten, inte stressa. Träffar fyra av fem ordinarie och plockar extraskott. Utan strul denna gång! Men bommar! Plockar ett till och det sitter. Johanna får runda och vi växlar med 10 sekunders ledning före Lima och Skididrott. Gabbe åker bra och har utökat till 15 sek in till skyttet. Han hinner dessutom dra iväg fem skott innan andra lag lägger sig ner! Sinnessjukt snabbt! Dock får han plocka extraskott men går ändå ut i ledning. Han får skjuta några skott ensam på vallen i stå. Ser hur det börjar blåsa. Ser hur tre lag står och skjuter, mitt lag på bana 1. Det bommas mycket. Gabbe är först klar men med en runda. Jag skriker på honom. Kollar på tavlorna. Ingen klar. Halva rundan. Skriker att de inte är klara. Runda på bana 2. Gabbe går ut i ledning. Jag åker över stadion mot mördarbacken som ska avsluta loppet. Hinner en bit upp innan Gabbe dyker upp. Skriker att han hade 10 sek ut från skyttet. Att han tar det här. Kollar ner i botten av backen. Skriker att jag inte ser någon. Kollar igen. Skriker att jag fortfarande inte ser någon. Han har hunnit halva backen! Vi tar det här! Åker ner för backen bort mot målfållan. Känns som jag drömmer. Har ju fantiserat om hur jag ska ta emot Gabbe i målfållan när vi vunnit singelmixen. Nu får jag uppleva det. Overklighetskänsla. Står i målfållan och ser Gabbe glida ner för backen. Så nöjd. Ser att Simon inte är långt efter. Gabbe passerar mållinjen först. Och vi är så glada! Så nöjda! Över resultatet. Ingen av oss var särskilt nöjda med våra prestationer egentligen. Vi kunde ha gjort det mycket bättre. Men jag tror det är så med den här tävlingsformen, speciellt som man inte alls är van det, att det är svårt att göra det lika bra som på vanliga tävlingar. Det syntes ju att det var många som inte gjorde det lika bra som man är van att de ska göra. Eller ja, såg kanske inte så mycket av vad de andra gjorde egentligen, men lite uppfattade jag ju ändå.
Fantastiskt rolig tävling! Fantastiskt att få vinna med Gabbe! Vi hade rätt när vi sa att vi var
dreamteam!
Jakt
Om allting bara flöt på för mig igår så var det totalt tvärt om idag. Toakö mitt i inskjutningen och andra små incidenter. Kunde ha påverkat mig men jag skakade av mig det.
Pappa har då haft fullt upp i vallaboden i helgen! Var inte nöjd med skidorna idag heller, men sen la han på topping och det blev så jäkla bra! Riktigt bra skidor idag! Skönt! Och Oliversson fick äntligen revansch för de gånger de svikit mig i Sundsvall.
Ville vara offensiv idag. Körde på allt jag hade från start. Gick inte särskilt fort... Haha. Fick draghjälp upp för backen och in till första skyttet. Drar en snabb nolla (32 sekunder... 18 till första skott, lite för långsamt, sen bra!) och får en ny kompis att åka med på andra varvet. Någonstans efter en stunds åkning där det fortfarande är platt så tänker jag: hur fan ska jag orka åka såhär fort i 3 varv till?? Men får draghjälp uppför igen så tar mig in till andra skyttet. Drar en till snabb nolla (tror den var snabb i alla fall, ingen koll på tid, men känslan var att jag kunde vara offensiv, det jag minns i alla fall, flow idag igen). Hamnar lite ensam på tredje varvet men kom in i åkningen mycket bättre och hade en bra känsla det varvet! Första stå, kommer in själv som fyra men följs strax av ytterligare två tjejer. Offensivt ståskytte, 12 sekunder till första skott. Träffar tre första. Går kanske lite för fort till fjärde, kommer in i pricken innan jag tagit tryckpunkten ordentligt och det blir som ett ryckskott. Känns som en sjukt grov bom, får sedan höra att det var kant ut... Får ta om och blinka för att se och träffa sista pricken. 28 sekunder stav-stav. Fullt godkänt! Även under fjärde varvet tänker jag "hur fan ska jag orka åka fort ett varv till?" I backen hoppades jag verkligen att jag skulle slippa spurta varvet efter. Blir ikappåkt i slutet på det varvet och kommer in till sista stå som femma, i rygg på fyran. Strax efter oss kommer sjätte tjej in. Även i sista drar jag ner första skottet på 12 sekunder. Och har sånt sjukt flyt. Träffar andra. Hör en bom, ser hur personen framför mig tar om. Träffar tredje och fjärde. Hör hur speakern säger "Olga är fortfarande i straffrundan". Vet att jag måste träffa sista. Tar om. Träffar. 27 sekunder gick den serien på. Stavas F-L-O-W. Går ut som trea!! Åker runt stadion. Pappa skriker att jag är 20 före. Tänker att det kan bli tajt men att jag ska göra allt för att behålla min tredjeplats. Köttar på. Kommer till backen. Tänker att jag måste orka hela. Ska börja stabilt och öka allteftersom. Fungerar. Kroppen svarar!! Det går bra! På toppen kollar jag bak, ser att jag fortfarande har ett ganska stort försprång. Tänker att är hon inte ikapp nu så kommer hon nog inte ikapp. Tänker sedan att jag vetefaaan hur jag ska orka ta mig i mål. Det är ju jättejobbigt sista kilometern också!! Jag som trodde det var över när jag var upp för backen.... Tar fart över krönet. Försöker få mjölksyran ur benen. Misslyckas. Börjar kötta igen. Pappa skriker. Jag är 10 före. Tänker att det är bra, men jag kan fan tappa det också, det är så jobbig bit kvar. Men jag ska kämpa! Jag kämpar! Har världens bästa hejarklack på stadion, känns som att hela Mora Biathlon skriker på mig! (Det kan nog ha varit så också faktiskt.) Ger mig ny energi. Blicken framåt. Minns inte så mycket mer. Tar mig på något sätt över hela stadion, in på upploppet. Ger allt hela vägen in. Det ligger tjejer där, jag kan knappt stanna. Faller ihop. Kippar efter luft. Inser att jag blev trea! Pallplats! Säsongens första i Swecup! Så skönt! 19 träff! Så bra!
Och jag är så nöjd. Så otroligt jäkla nöjd! Äntligen börjar kroppen svara! Är inte i någon toppform, men det känns bra! Och skyttet... Sjukt bra! Så stabilt, så offensivt! Precis som jag vill ha det. Precis det jag strävar efter hela sommaren och hösten. Och fick idag med mig första resultatet jag kan vara nöjd med. Skönt att känna att jag faktiskt har det i mig och tror att det kan fortsätta gå bättre och bättre kommande tävlingar nu när jag har hittat rätt igen.
Hade gärnat fortsatt surfat på mitt skytte-flow men får nu vänta nästan tre veckor till nästa tävling. Men då blir det riktigt roliga tävlingar som jag ser väldigt mycket fram emot!!
Nöjd men inte nöjd
Idag genomfördes den fjärde deltävlingen i årets Swecup. En sprint stod på programmet och vi befinner oss nu i Sundsvall.
Jag var väldigt fokuserad och målmedveten innan start. Hittade ett flow i inskjutning och uppvärmning som jag bara flöt med i. Kändes som allt gick på rutin, jag behövde inte tänka, jag visste redan vad jag skulle göra. Strulade lite med skidor, fick inte till några som gick bra, men stressade inte upp mig, utan tänkte att det löser sig. Pappa gjorde allt han kunde för att få skidorna att gå, men till slut fick vi resignera och låna ett par skidor. Stort tack till Victor och Perry Olsson för det! Hade dessutom noll koll på tiden (jag brukar alltid veta exakt på minuten hur långt det är kvar till start, men var ändå lugn och kände att jag kommer nog till start i tid!
Och det gjorde jag. Med en minuts marginal eller något. Lagom. Öppnade kontrollerat och lät benen bestämma farten. Hittade ett skönt tempo som jag kunde hålla. Och med skönt menar jag att man drar på sig lite lagom med mjölksyra, sådär att man känner att man åker fort men kontrollerat. Det är kanske inte skönt, men jämfört med hur det tidigare känts i år när jag försökt åka fort så var det skönt. Väldigt lätt ingång till vallen här så när jag kom ner och sköt ligg så kändes det som jag hade A1-puls ungefär. Det kanske jag hade också, åtminstone i slutet på serien. Kändes hur bra som helst och sköt fortare och fortare och fem träff! Gick då ut nästan i rygg på Madde som startat 30 sek före mig men haft en runda i första. Täppte till den luckan och gick sedan i rygg upp för backen. Har tidigare i vinter inte kunnat följa Madde uppför så tänkte att där kan jag försöka bita mig fast. Fick slita för att inte släppa flera gånger. Mot toppen så gick jag om för jag ville vara först utför. Det är en ganska svår kurva och en väldigt snabb utförskörning som jag är lika rädd i varje gång. Men fegar inte längre i alla fall. Vet inte om jag nånsin har gjort det... Antagligen den säsongen som jag knäckte stocken och kanske året efter... Men kommit över det mesta av den rädslan nu i alla fall...
Kom in till ståskytte. Illamående. Lite halkig matta. Hittade en bra position med skidorna. Kände mig stabil. Minns inte så mycket från den serien, vilket jag inte brukar göra när jag är inne i flowet. Tredje luckan ramlade inte, kändes som ett bra skott. Femte luckan ramlade fast det kändes som ett mindre bra skott. Det jämnar ut sig liksom. Tror ändå det var en snabb serie. En runda, ut på spurtvarvet. Körde allt jag hade. Det började göra ont i benen. Körde på ändå. Pressade mig själv. Ökade lite mer när jag närmade mig toppen på backen. Ökade ännu lite mer sista biten. Var nästan råstum på toppen. Sparade lite för att kunna klara kurvan. Var nära för andra varvet i rad, men stod på benen. Inte mycket kvar sen. Runt stadion. Olga kommer ikapp. Försöker spurta. Testa infarten inför jaktstarten i morgon (vilka prioriteringar man har). Ingen kraft kvar att spurta med. Ser hela klassen ramla in inte långt efter mig. Jag var då först i mål. Kollar klockan, räknar tider. Tar mig ur målfållan. Får frågan hur det gick. Kan inte svara. För besviken över resultatet.
Med lite distans till loppet så kan jag säga att jag är nöjd. Jag gjorde precis det jag kunde idag. En kant ut i skyttet på två offensiva serier. Det är bra. Inte jättebra, men bra. Kunde åka bra hela vägen. Kroppen svarar. Det känns ganska bra. Inte sådär bra form-bra. Men jämfört med hur det har känts tidigare i år... JÄTTEBRA! Alltså, verkligen sjukt stor skillnad! Det är jag nöjd med, däremot inte särskilt nöjd med resultatet. Men jag kan inte påverka någon annans prestation och får finna mig i att det finns många andra som är bättre än mig.
Men jag tar steg i rätt riktning hela tiden, så det är skönt... Även om det är små steg bara under den här säsongen och inte stora steg från säsong till säsong som jag helst vill... Är i alla fall sjukt taggad på jakt imorgon! Det ska bli riktigt kul!
