Mixstafett

Idag körde jag förstasträckan på NM mixstafett. Ett lite annorlunda upplägg med bara tre sträckor, dam+herr+herr.  Men det är ju typ dubbelt så många herrar som damer i Norge så det är en smart lösning. Vi körde i klassen 17-22 med alltså både juniorer och seniorer. Jag fick riktigt bra motstånd då nästan alla seniordamer hade lag och då åkte enda damsträckan. Vi hade startnr 24 så jag stod i sista led. Kom fram hyfsat i starten men rättade mig in i gruppen. Planen var att bara gå i rygg på första varvet, men jag hamnade i en grupp som släppte tät-klungan och dessutom fick med sig ett fall där vi tappade ytterligare några sekunder. Jag ville ha ett ganska behagligt varv och det fick jag, men såg på listan när vi kom hem att jag var hela 40 sekunder efter på första varvet, det var lite onödigt mycket då jag kände att kroppen kändes bra. Men jag kanske hade gått i väggen om jag hängt på första klungan, vad vet jag. 

I ligg sköt jag en snabb serie och 5 träff. Kändes hur bra som helst, fick hjälpa en tomhylsa bort men annars var det en klockren serie, riktigt offensiv. Gick ut på sjätte plats och höll den placeringen på andra varvet. Kändes ok i kroppen, gjorde en väldigt offensiv start på andra varvet då jag visste att jag var en bit efter tät och började bli stum efter halva varvet. Då tänkte jag först "jaha, jag orkar tydligen inte längre än 3 km idag heller". Men sen tänkte jag på något annat och glömde bort att jag nog inte orkar längre än 3 km... 

Kom in till stående skytte och det blåste mer än det blåst på hela helgen. Men lagom tills mitt första skott skulle iväg så slutade det blåsa och jag hann skjuta tre träff innan det började blåsa igen. Då började jag även skaka i hela kroppen så slängde iväg två bom och fick plocka extra skott. Jag fick tårar i ögonen av blåsten, jag stod och skakade av trötthet och vindar, så det var en enorm lättnad när jag såg att fem prickar var vita efter två extraskott. Vet inte riktigt hur det gick till om jag ska vara ärlig. 

Full fart ut på spurtvarvet. Jag hade blivit omskjuten och låg nu på sjunde plats med häng på sjätte. I första backen på sista varvet tänkte jag "nu måste jag orka hela vägen så jag kan säga att det här är årets bästa lopp". Samtidigt som jag ville kötta järnet för att gå ikapp så visste jag att avslutningen på banan är grym och jag var galet jävla totalstum där igår och då kunde jag knappt ta mig upp. Så jag åkte fort men kontrollerat tills jag nästan såg toppen av backen, då gick jag max och tog in mycket på hon som var framför. Jag tog för varje tag trots att jag var otroligt stum. Trodde jag var nån sekund efter in i växlingszon men enligt liveresultaten hade vi samma tid, så blev delad 6:a på sträckan. 

Och nog blev det årets bästa lopp! Jag orkade hela vägen, jag hade bra kontroll på åkningen och orkade öka på spurtvarvet. Två extraskott i stå i de tuffa förhållandena som var idag är väldigt bra. Och 6:a är jag nöjd med, även om jag är lite för långt efter för att jag ska känna att jag är rätt. Men jag har varit för långt efter hela året så det är så det är. 

Fortsättningen på stafetten då, Henrik gjorde en jättebra andrasträcka och eftersom vi drabbats av lite sjukdomar i laget så fick vi in en norsk juniortjej, som inte hade något eget lag, på sistasträckan. Tufft för henne att åka mot typ herrseniorer, så vi tappade tyvärr vår fina 6:e plats. 

Nu har jag gjort en riktigt bra tävlingshelg så det är en nöjd och glad tjej som sitter i bilen till Östersund. Ska bli så skönt att komma hem och ska inte göra många knop ikväll och imorgon. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0