Tävling på hemmaplan
Idag gick andra deltävlingen i GDV cup av stapeln. Det är ju mest en tävling för ungdomarna, men det är alltid kul att tävla och extra roligt var det idag då det både var på hemmabanorna i Hemus och hela 19 damer anmälda i junior/seniorklassen. Vi kör sammanslagen klass för att få lite bättre kvalité på tävlingen även för juniorer och seniorer.
Det var riktigt kul att tävla på hemmaplan igen, det var nog fem år sen senast jag fick göra det. Kände mig trygg och säker på skjutvallen och då jag kan alla kurvor och krön på de här banorna var det väldigt lätt att göra en detaljerad plan för hur jag ville genomföra loppet skidåkningsmässigt. Även fast det bara är en distriktstävling är det bra att ta varje chans man får att träna på tävlingsmomenten.
Vi körde en kort sprint, distansen för D19, 6km. Så det var bara att lägga i full gas från start. Det var lurigt före idag. Antingen is eller socker. Inget av de förena passar mig egentligen, men jag är av åsikten att man måste kunna hantera alla förhållanden. Så jag gjorde mitt bästa för att ta mig framåt fortast möjligt. Det var en småkuperad bana med korta backar, vilket passar mig. Jag tyckte åkningen kändes riktigt bra, jag kunde åka som jag ville första varvet. Kände mig trygg i skyttet men efter första träffen så gjorde jag en dålig repetition och drog ut ett skott. Krånglade lite innan jag fick bort det och kunde ladda ett nytt skott. Efter det valde jag att vara iskall på vallen istället för stressad och tog väldigt god tid på mig. Jag träffade alla så det var bra. Men tappade säkert 20 sekunder på den felrepetitionen. Kostsamt. Första halvan av andra varvet kändes också riktigt bra men på toppen av den "längsta" backen började jag känna av syran i benen. Men jag körde på hårt ändå in till ståskyttet. Kände mig trygg och sköt offensivt. Lite för offensivt skulle det visa sig då ett skott inte träffade det svarta utan var precis utanför klockan fem, på väg in i pricken. Så fick åka en straffrunda innan jag stack ut på spurtvarvet. Det blev ett riktigt jobbigt spurtvarv där mjölksyran verkligen gav sig tillkänna. Tyckte ändå jag kämpade bra och jag var ändå nöjd när jag kom i mål. Resultatmässigt blev det väl ingen höjdare, men det var bra status på deltagarna och ganska små marginaler. Alla framför mig i listan sköt fullt så det var det som krävdes idag. Men jag är ändå nöjd med mitt genomförande och känns som att jag tagit ett steg i åkningen jämfört med tidigt i december. Hoppas kunna ta ett steg till när vi går in i januaris tävlingar!! Känslan i skyttet är också väldigt bra och det tar jag verkligen med mig inför fortsättningen av säsongen.
Jag har till 95% säkerhet bestämt mig för att min nästa tävling blir Norgecup i Ål 7-8 januari. Jag är sjukt taggad på tävling och även om det är relativt bra motstånd på GDV cuperna så är det ännu roligare med det utmanande motstånd som Norge bjuder på! Sen har jag nästan lättare att jämföra mina prestationer där, jämfört med hur jag åkt under hösten liksom. För känslan har varit att jag inte åkt så mycket fortare under vintern än under hösten. Vilket känns konstigt. Men det har jag tänkt ändra på! Jag har tänkt åka riktigt fort i januari! Och skjuta lika bra som jag gjort i december! Vi kör på det!
Gott nytt år (i förskott)!
Ganska nöjd faktiskt
Idag var det tävling igen! JH cup här i Östersund. En kort distans, 10km. Det blev en väldigt bra bana, enligt mig. Inte världscupbanan, utan vi körde hagen och omega istället för Granrisbacken. En bana som verkligen passar mig med lagom långa branta backar och fina flacka backar där jag kan gå på trean. Efter en liten sovmorgon var jag väldigt taggad på tävling! Allt gick enligt plan. Härlig morgonjogg, god frukost, fin inskjutning och kändes bra på uppvärmningen. En enda plumpen var väl att jag råkade skickade hem alla skidor till Mora i måndags. Var inte helt med i huvudet i flytten och allt så därmed hade jag bara ett par skidor här. Så jag fick försöka valla upp mina skräpskidor så gott det gick men fick ju lov att värma upp på den också. Inte optimalt.
Loppet gick ungefär enligt plan. Jag startade offensivt och kändes som jag hade bra tryck över krön och jag var riktigt stark på trean! Trots att vi inte fick fart i backen upp mot torget, som man får på världscupbanan, så orkade jag gå på trean uppför där på ALLA FEM varven. Jag tror aldrig det hänt förr. Jag åkte offensivt men gick inte över gränsen och hade mycket krafter kvar på spurtvarvet, helt enligt plan!
På skjutvallen kände jag mig stabil. Slängde ut första skottet i ligg, kände att det gick högt men vet inte varför jag bommade. Annars hade jag tydligen 9 skott mitt i, även om det kändes lite på gränsen i andra ligg då jag ökade hastigheten för varje skott. Men var noga med efterriktningen så skotten satt. I första stå var jag mer koncentrerad på vilken bana jag skulle stå på (då de banor jag ville ha inte var lediga) än på prickarna jag skulle träffa. Men efter en grov bom på första skottet var jag inne i serien och satte resten. I sista stå kände jag mig säker och sköt offensivt. Tvekade inför sista skottet och det blev en sen bom. Tyvärr. Men känslan i skyttet var väldigt bra så det tar jag med mig. Den där känslan när det inte är svårt bara för att det är tävling. Känslan jag haft så många gånger i höst men som försvunnit några gånger när jag som mest behövt den. Nu hoppas jag den är här för att stanna!
Jag är ganska nöjd egentligen, med min egen prestation. Men det är väldigt tajt i våran klass så jag har inte råd att dra iväg de onödiga bommarna jag sköt idag. Jag har inte heller råd att åka på skräpskidor. Inte om jag vill ha ett bra resultat. Det vill jag ju alltid. Men idag får jag bara ta med mig en bra känsla i både åkning och skytte. Och försöka glömma att det kommer en resultatlista efter varje tävling.
Skintec
Idag gjorde jag premiärturen på mina nya skintec! Köpte mitt första par för 4 år sen tror jag och jag verkligen älskar dem! Jag har aldrig varit särskilt haj på det där med fästvalla så att ha ett par vallningsfria tycker jag är helt underbart! Jag har alltid bra fäste med mina skintec och tyckte de nya gled bättre än de gamla också, väldigt positivt! En annan positiv aspekt med vallningsfria skidor är att de kladdar inte i skidfodralet, det kan vara riktigt jobbigt om det kommer klister på skateskidorna tex... Och för mig som skidskytt är det också positivt att de klassiska skidorna inte kladdar av sig på skjutmattan när man skjuter stå.
Ja, jag älskar verkligen mina skintec och kan rekommendera att köpa ett par! Sen blev jag väldigt glad över hur snygga de nya var! Tycker denna design passar väldigt bra på skintec klassiska skidor!
Eftermiddagspasset bjöd på drygt 1,5 timme med åtta stakimpulser. Bra sparring och trevligt sällskap fick jag under hela passet också så det var härligt!
Sprint och dopingkontroll
Gårdagens tävling blev en för stor urladdning för mig. Åtminstone tror jag det. Jag har haft problem förr med att ladda om efter riktigt bra lopp men har jobbat hårt för att klara av att ladda om. Så om det var det som var anledningen till att jag inte hade någon ork idag så var ju det ett steg tillbaka i min utveckling mot en bättre skidskytt.
Men jag hade verkligen ingen ork idag. Vi åkte en slinga på 2,5km idag och den startade med en platt slinga innan vi gick in i första backen och jag tänkte påväg in i den första backen att jag redan var trött. Men jag ville fortsätta kriga ändå och hade tro på mig själv med gårdagens lopp i bakhuvudet.
Men jag hade ingen ork på skjutvallen heller. Träffade första fyra skotten i ligg och första tre skotten i stå. Koncentrationen räckte inte längre. Orken i spåret försvann mer och mer under loppet och på sista varvet såg jag nästan dubbelt. Kylan gjorde inte det bättre heller (vi hade ca -14 grader).
Jag hann inte ens bli besviken efter målgång innan jag blev haffad av en dopingkontrollant. Och sen flöt det bara på. Jag fick nån endorfinkick så har nog aldrig varit så glad efter ett så dåligt lopp! Det visar väl på mental styrka eller att jag var lite för nöjd igår och lever vidare på det.
Jag tycker det är jättebra att det är dopingkontrollanter även på Swecup! Kanske mest för att ge åkare rutin på detta. Det är ändå lite omständigt. Detta var mitt blott andra dopingtest och för min del var det 5 år sen senast så jag var lite ringrostig. Men klarade mig själv denna gång, förra gången hade jag med mig pappa. Jag började hälla i mig sportdryck direkt och när jag bytt torrt hade jag tömt vätskebältet. Gick över på min vattenflaska och gick till rummet där dopingkontrollanterna höll till. Efter en stund var alla som skulle vara på plats där och jag kände att jag var kissnödig. Men var tydligen inte tillräckligt kissnödig...suck. Så det var bara att sätta sig med de andra och dricka vatten. Efter en stund blev jag riktigt kissnödig och då var det inga problem att fylla koppen. Tog "bara" 1,5 timme från jag blev hämtad till jag var klar. Ja, nu har jag lärt mig hur kissnödig man bör vara innan man kissar också. Som sagt bra med tester!! Jag skulle bara få svar om det var några konstigheter i provet och det skulle ta ca 4-6 veckor att analysera provet.
Nu är det långt till nästa viktiga tävling för mig så det blir en träningsperiod igen. Det ska bli skönt tycker jag. Lyckades inte hitta formen till dessa tävlingar så gör ett nytt försök till efter nyår! Ska åka några små tävlingar runt jul och nyår och det ska bli kul! Jag älskar att tävla, oavsett om det är GDV eller IBU cup!!
Distans i blåst är min grej
Idag har varit en rolig dag! Jag har varit väldigt taggad och sugen att tävla, ända sen torsdag morgon faktiskt. Egentligen har jag längtat efter den här dagen långt innan i torsdags men det var då jag kände att de riktiga känslorna invaderade min kropp. Jag kände det när jag LÄNGTADE efter 7 timmars bilresa genom Norrland. Detta ett halvt dygn efter jag flyttat och kört bil 3,5 timmar.
Jag hade inget bra genrep i blåsten igår men känslan i kroppen och huvudet har varit fantastisk! Och denna gång var det bra med ett dåligt genrep för trots att det blåste mer än vad yr först sa idag, så hade jag kontroll på skyttet. (Tvärt emot gårdagen.)
Men om vi börjar från start. Jag var som sagt väldigt taggad och verkligen sugen på att åka fort. Så jag öppnade offensivt trots att jag kände att jag låg över den gräns jag ville hålla mig under för att orka hela loppet. Men det kändes ändå ganska bra, jag hade bra tryck och orkade jobba hårt över krön. Hade bestämt innan att jag skulle ta ett extra andetag innan jag började skjuta och det gjorde jag. Sen höll jag ihop skyttet och tankarna. Det fick ta den tid det tog på skjutmattan idag för jag ville träffa! Ut från första skyttet hann jag också tänka "det var säsongens första nolla i ligg". Fortsatt bra tryck på andra varvet. Kom in till första stå och hittade min ställning och mitt fokus. Fick stoppa upp några gånger och vänta på vindar men fick med många om och men ner alla prickar! Riktigt skönt! Hade det lite tyngre på tredje varvet och fick jobba hårt mentalt för att fortsätta hålla bra tryck över krön och på partier jag kände mig tyngre i kroppen. I andra ligg kände jag mig skakig och drog ut första skottet klockan tio (tydligen en kant ut) men höll ihop resten. Ut på fjärde varvet hade jag blivit omåkt av de två som startade bakom mig och jag kände att det var ganska skönt att få lite hjälp med farthållningen. Kände mig fortsatt ganska stark, framförallt på trean och över krön. Andra halvan av fjärde varvet tog jag det lite lugnare, jag kände mig lite tung i kroppen och skulle inta en slurk cola för att skärpa hjärnan inför sista stå. Brukar få lite ont i magen när jag dricker cola under tävling men idag gick det bra! Så hade kanske inte behövt chilla för dens skull... Men kände mig stabil även i sista stå. Lite blåsigt även där men tog den tid jag behövde för att ha kontroll på pipan och avtryckaren. Fick även stoppa upp när tanken "har inte bommat ett enda skott efter cola" poppade upp. Men det stämde fortsatt då jag sköt fullt även i sista stå!
Jag insåg typ efter förra årets distans i Piteå att jag aldrig skjutit fullt i sista stå på en 15km-distans. På min nästa distans fick jag coca-cola på fjärde varvet och sköt fullt i sista stå. Sen dess har jag alltid druckit cola på fjärde varvet på distans (15km) och som sagt, inte bommat ett skott post-cola. Om det beror på colan eller om det är mentalt, det låter jag vara osagt. Men skönt med en rejäl mönsterbrytare!!
Mitt spurtvarv idag var inte det bästa. Jag hade inte riktigt trycket jag önskade. Kanske öppnade jag lite för hårt. Men jag krigade hela vägen och var otroligt trött, men NÖJD när jag åkte över mållinjen.
Jag var ganska säker på att mina 19 träff skulle räcka långt men jag visste också att jag hade blivit ikappåkt och att det då krävdes att andra bommade mer än mig för att jag skulle vinna. Men mitt skytte räckte till seger och det var verkligen pricken över i:et! Jag var nöjd redan innan jag fick veta min placering för jag tyckte åkningen kändes bra, inte topp, men bra! Och 19 träff i den blåst som var idag (4 knäpp från noll och ganska jämn vind, kanske mellan 2-6 i byar) är väldigt bra! Otroligt skönt att få skyttet att stämma, äntligen! Jag har jobbat otroligt hårt, både på vallen och mentalt, för att lyckas med detta och det är en lättnad att det stämmer igen!
Jag njuter av dagens fina lopp men sen ska jag ladda om inför sprint imorgon! Det blir kul!
Førjulssprinten
Idag tog jag turen till Meråker (fungerar den meningen även på svenska..?) för att tävla! Jag blev jätteglad när min vän Sara berättade att det var race i Meråker i helgen. Efter det dåliga skyttet i Östersund kände jag att jag ville få till skyttet bättre inför första Swecupen i Piteå nästa helg. Och det är absolut bäst att testa skytteformen i skarpt läge, tävlingssituation.
Jag har känt mig väldigt positiv inför tävlingen trots att det var mycket som kunde gjort mig negativ. Uppstigning 06.00 till exempel. Eller det regn som konstant öst ner hela dagen. Blev också lite stressigt innan start med kort inskjutning och kort uppvärmning. Och så var jag dum nog att lägga in min andra skottask inomhus tillsammans med ombyteskläderna. Men inskjutningen var perfekt och jag var klar efter 10+10 skott (hade 30 skott i den ask jag lagt fram). Så behövde inte in och hämta fler skott. Så sa jag i Sjusjøen att "det var sista gången jag åkte med långkalsonger i -1". Vilket jag ångrade lite idag. Det var +4 grader men så kallt regn att jag velat ha långkalsonger. I alla fall i början av loppet. Då kändes det som jag hämmades lite i åkningen av kalla ben. Men blev varm på slutet och åkte inte fortare då, så det kanske var inbillning.
Ja, det gick inte jättebra idag. Det var en tuff bana med långa, tunga backar. Och jag blev stum uppför. Men tyckte ändå jag höll ihop det hyfsat. Försökte tänka på att åka med bra teknik. Blev lite låg i positionen, men vet egentligen inte om det är så negativt. Så åkte jag när jag var som starkast på tvåan, en gång i tiden... Nu är jag stark på trean och där kändes det väldigt bra idag i alla fall! Jag höll på att klappa igenom uppför de tunga backarna på sista varvet men då kom ovan nämnda Sara ikapp mig och jag bet mig fast i hennes rygg resten av varvet. Tack för det! Behövde den hjälpen att ta mig framåt i en anständig fart. Har inte kollat så noga på resultatlistan men känslan var att jag hade tån först över mållinjen, men ska nog mer tacka hennes fällning än min spurt för det...
Skyttet då. Jo i ligg var det nog ett kant in-kant ut-skytte. Jag vågade vara offensiv och det tar jag med mig. En runda fick jag åka. I stående blåste det lite mer och fick hålla ner hastigheten lite för att träffa på slutet. Det blev en bom på det andra skottet då jag inte hade full koll på pipans rörelser. 1-1 är som varken bra eller dåligt. Ett steg i rätt riktning i alla fall men hoppas jag har ännu bättre skytte inom mig!
Det har varit en rolig dag i alla fall, det var kul att tävla! Och nu ser jag ännu mer fram emot Piteå nästa helg! Hoppas att det blir lika roligt, om inte ännu roligare!
