Men herregud, Knyken! Som jag älskar det stället! Har gått två tävlingar där på snö och inte bommat ett skott än! Lovar gott inför mitt nästa race där, som är Norgescup, i mars. Har även två race på rullskidor med 9 träff där. Och en plump i protokollet... 

Banan borde egentligen inte passa mig jättebra, men jag åker alltid bra där ändå. 

Som ni säkert har förstått så är jag väldigt nöjd och glad efter racet idag. 0-0 är alltid väldigt skönt att skjuta och en seger är alltid en seger. Tog lite tid att skjuta idag men när man träffar så är det bättre. Jag har skjutit fort en längre tid nu och är nöjd att jag kan sakta ner när det behövs. För jag vet att jag kan skjuta fort när det stämmer. Det är fortsatt utgångspunkten men ibland får man anpassa sig. Jag åkte bra, men inte jättebra. Men jag gjorde verkligen det bästa jag kunde för dagen och det är jag väldigt nöjd med.

Hänger tydligen med hyfsat i det här motståndet också, vilket var vad jag ville få ut av den här dagen. Jag visste att formen inte var på topp så då sköt jag fullt istället så jag kunde vinna. Jag har en väldigt positiv känsla inom mig och efter dagens lopp ser jag ännu mer fram emot Norgescup på Os nästa helg, det blir verkligen galet spännande! 

Men till skillnad mot för en vecka sedan så övervann jag allt inre motstånd idag. Det var en viktig seger! 

Jag öppnade kontrollerat med respekt för banan. Kändes ändå bra att gå kontrollerat. 

Ett av de viktigaste målen med dagen var att skjuta offensivt. Och det lyckades jag med i tre av fyra skjutningar. Första ligg var offensiv och jag sköt fullt. Sen lyckades jag slå i bössan i metallskenan längst fram på vallen och jag hann tänka "nu kan det bli fem bom i andra ligg!" Så det var en av anledningarna till att jag blev defensiv i andra ligg. Sen behövde jag blinka väldigt mycket också. Så jag gick på säkerhet. Belönades med fullt igen. 

På tredje varvet fick jag rygg på en klubbkompis som var ute på sitt spurtvarv i klassen under. Jag kände att det gick fortare än jag tidigare åkt men gick med tills det brantade på. Kroppen svarade inte helt optimalt på lite farthöjningar. Eller, rättare sagt så tar det tvärstopp när jag går fortare än kontrollerat. Tyvärr. Så varv tre och fyra var riktigt slitsamma. Sen svarade det lite bättre på spurtvarvet, men då visste jag att jag inte behövde gå för fullt så tryckte bara på över krön och sådär. 

Det blev två bom i första stå men båda ståserierna var väldigt offensiva och efter fullt i sista stå noterade jag dagens enda rangetime under minuten! Sjukt nöjd med det! Också nöjd med 18 träff. Hade en kant ut och en knapp bom, så det var lite synd, men sånt man får ta när man ska vara offensiv. 

Grejen är att jag behöver inte vara offensiv för att skjuta fort i stå. Så det blir lite spökande när jag verkligen måste vara offensiv i ligg för att "hänga med" eller "hålla måttet" eller hur man vill uttrycka sig. För även om det överhängande målet är att "skjuta offensivt" så gäller ju det mest i ligg. Så där måste jag bli tydligare med mig själv. Men sköt ju långsamt i stå också på de två tävlingarna med nollskytte på jullovet så...

Det blev även en seger i loppet även om det för mig var viktigare att segra över mina tankar och att våga vara offensiv på skjutvallen. 

Vinden höll i sig under gårdagen vilket gjorde att straffrundan var flitigt besökt. Även jag fick snurra flera varv där efter dåligt jobb på skjutvallen. Jag tyckte inte det var så svårt egentligen men jag genomförde inte skyttet på ett bra sätt. Jag hade en väldigt jobbig dag igår, allt kändes jobbigt. Fick verkligen kriga mentalt ens för att ställa till start. Men väl på start hade jag en plan om att gå hårt men kontrollerat och genomföra fem jämna varv. Det lyckades jag med, även om farten inte var vad jag hade hoppats på. Måste tyvärr också säga att jag inte hade bästa grejerna under fötterna heller. Åkmässigt kan jag hålla en stabil fart och så fick jag i helgen ihop tekniken på ett väldigt bra sätt, men saknar verkligen en växel till. Eller, helst två. 

Det var lite samma sak idag, men med ett bättre jobb på skjutvallen. Det gick också klart lättare i snön idag. Så hade en bra känsla, kändes typ bättre på uppvärmningen idag än på tävlingen igår. Men det saknas något, vet dock inte riktigt vad. 

Redan nästa helg är det dags för tredje Swecup-helgen. Jag ser fram emot att besöka byn som var mitt hem under fyra år och hoppas på att hitta den extra växeln jag saknade i helgen. 

Jag hade en plan och det fanns inget som kunde rubba den. 

Inte ens att jag fick starta längst bak i masstarten (borde vara förbjudet att lotta masstarter, den som leder totala GDV cupen ska inte stå längst bak). Jag blev helt instängd och det var nog sen värsta dragspelseffekten jag varit med om, med 32 startande tjejer och killar. Först i starten, vi längst bak stod still när starten gick. Sen blev det hur mycket plats som helst men då hade jag ingen fart. Sen in i första backen. Det trycktes ihop rejält och jag fick ingen plats så fick staka lite. Sen drogs det ut på toppen och jag hade återigen ingen fart. Hade rätt dåliga skidor också. Vi drog en chansning och tog vitbelagen då det var HF på dem och de behöver åkas på. Riktigt kul att få känna den fart som de kommer upp i, stor skillnad mot vanliga belag. Men det funkade inte riktigt i -2 och nysnö. Men som jag sa till pappa efter skidtest mot klubbkompis: "det är inte katastrof så du behöver inte valla om." Hon gled bättre men inte så mycket bättre. Sen avgörs inte en 3km masstart med fyra skjutningar på vem som har bäst skidor. 

Nej, det rörde mig inte i ryggen att jag kom in nästnäst sist till första skyttet. Det kändes som jag kört A1 på första varvet. Borde ha kunnat skjuta en snabb nolla men det strulade. Felrepeterade, drog ut ett skott. Saktade ner och sköt säkra träffar. Tror jag fick tag på ett "gammalt" reservskott (har alltid minst ett reservskott direkt från skottasken, annars de flesta reservskott från reservskottsasken, och där vet man aldrig vad de skotten varit med om, så fick lov att vara extra noggrann på det skottet. 

Gick då ut på andra varvet tillsammans med dem som skjutit en bom (korta straffrundor) med så långsamt skytte. Minns faktiskt inte jättemycket från loppet, var i sånt flow. Men sköt ytterligare en långsam nolla i andra ligg, hade bara tagit mig upp till femte plats in till andra skyttet trots en nolla och att jag ökat tempot i åkningen på andra varvet. Åkningen kändes faktiskt bra. Jag ville åka stort och kraftfullt. Vet inte om det var så tekniskt vackert men kroppen svarade väldigt bra på mina kommandon. 

In till ståskyttet var jag trea med lite häng på täten. Från Mora BK (Biathlon Klubb, aldrig sett den förkortningen förrän igår men gillar den!) kom vi faktiskt in till första stå som tvåa, trea och fyra och stod och sköt samtidigt. Lite coolt. Jag sköt säkra träffar även i stå och det tog lite tid det med. Efteråt sa pappa att min första stå var bättre än min första ligg...då skjuter man säkra träffar!! Så behöll min tredjeplats även in till sista stå även om avståndet till täten minskade. Men jag kände att jag nog borde skjuta fort för att ha chans på segern. Men inte fortare än att jag träffade. Tror nog min sista serie var snabbast även om den inte var snabb. Hann med att tänka en del men hann inte tänka färdigt så många tankar då jag var väldigt fokuserad på varje prick jag skulle träffa. Och jag lyckades ju träffa alla prickar! Jag sköt ganska sakta men väldigt säkert, tydligen 9 liggträff i stå. Och jag sköt fyra nollor!! Det är nästan fyra år sen sist jag fick göra det så det var verkligen extremt efterlängtat!! 

Lyckades också ta mig förbi båda tjejerna framför mig ut på sista varvet. Åkningen kändes som sagt bra men jag var också orolig för hur bra det verkligen var. Jag vågade inte titta bakåt utan körde verkligen järnet hela vägen. Pappa stod i sista knixen in på stadion och sa att det var lugnt bak så jag tog mig tiden att göra min målgest, är ju rätt sällan jag får åka baklänges över mållinjen. 

Men jag hade inte behövt vara orolig. Den fart jag höll igår var tillräckligt bra. Tänkte så på toppen på sista varvet "om nån skulle komma ikapp nu så kan jag inte åka fortare". Jag är lite osäker på hur långt min fart räcker. Men igår räckte den långt. Med sämst startposition, dåliga skidor, sjukt långsamt skytte, vann jag en supersprint med 20 träff. Det var en bra och riktigt rolig tävling. Tar med mig känslan av flow. Vill uppleva det snart igen.