TjejVasan

Idag körde jag TjejVasan. 3 mil mellan Oxberg och Mora. 

Testade skidor direkt vi kom till starten, det var på ett sätt svårt att valla, på ett annat väldigt lätt. Det var isiga spår och alltså klister och alla olika klister jag testade fäste ganska bra, men de högg också nå så fruktansvärt utanför spåret...inte alls kul. Men till slut hittade vi en blandning som både gav bra fäste och som inte högg så mycket. 

9.00 gick starten och jag startade i fösta led, men som femte tjej i ett spår ganska långt ut. Inte bästa positionen vilket gav mig en halvtaskig start. Gick lugnt i början, sedan fick jag fritt spår längst ut till vänster och kunde staka på rätt bra, då var det dock ett väldigt stort gäng tjejer framför mig, så när backen började så blev det stopp. Jag hade verkligen grymt bra fäste men kunde inte utnyttja det när det var stopp framför mig och trångt åt båda hållen. Det är tråkigt att jag förlorar så mycket direkt, trots att jag är hur pigg som helst med perfekt fäste. 

När vi vände nedåt så började jag misstänka lite sämre glid, jag tappade den klunga jag gått med uppför och fick åka själv. Jag kände mig ändå pigg där, men segt när skidorna inte går som jag önskade. I varje uppförsbacke gick det i alla fall väldigt bra, kände mig pigg och hade toppen-fäste! Sen tappade jag ytterligare i nästa nedförsbacke och fick "vänta" på nästa klunga. Där kunde jag ändå gå med, var skönt att ligga med. Sen blev det en rejäl utförsbacke, efter Hökberg, där de först plogar framför mig (så jävla drygt!!!) och sedan glider långt förbi mig. Fick ligga själv igen. Det kom ett par tjejer ikapp mig som jag inte orkade följa, så krafterna började också tryta lite... Hade önskat mig en energikaka i Läde, med 14km kvar, men pappa stod i bilkö så jag blev utan. Sen kom jag in i en jättebra klunga där jag kunde samla mycket energi till slutet av loppet, eller jag gjorde ett ärligt försök till det i alla fall. Fick bra drickalangning hela loppet och även en bit macka av mamma istället för energikakan, allt var välbehövligt. Skönt med bra stöd, bättre än att behöva ta i kontrollerna. Hade fortsatt bra fäste och kändes bra uppför, var lite sliten i stakningen, men hoppades att jag skulle kunna göra något i småbackarna på slutet, blev som lite taktikkörning i våran klunga, det kändes så i alla fall. Jag utnyttjade läget till att slipa på min taktik i alla fall... Dock hade jag inte krafterna att ta klungspurten, jag körde hårt i backarna och klungan minimerades för varje uppförsbacke, men det kom ikapp några på slutet också, jag blev rejält trött sista stak-bitarna. Gjorde ändå ett helt ok upplopp och tog en placering där. Blev 105:a i mål, ca 18 minuter efter täten med tiden 1,37. 

Jag var inte nöjd med mitt lopp. Det är småsaker som gick fel, kanske hade lite för mycket fäste och därför fick sämre glid, eller så är mina klassiska skidor inte särskilt bra, eller så är det jag som inte är tillräckligt stark, jag vet inte. Det är något jag tar med som erfarenhet ifall jag ska köra någon mer TjejVasa. Kändes ju som sagt bra i början, men avsaknaden av energikaka gjorde att energin tröt lite. Jag är väldigt beroende av mycket energi när jag tävlar (och tränar) så det var en miss som troligtvis kostade lite tid. Jag hade två minuter bättre tid än förra året, men det kan bero mer på föret än formen. Jag var 9 placeringar sämre och en minut längre efter täten, vilket säger mer, och det stämmer mer överens med min känsla, det var inte lika bra som förra året. Inte heller lika roligt, men... Lika skönt efteråt! När jag fått i mig den där efterlängtade energikakan efter mål blev jag på ett helt annat humör. Joggade ner lite, var riktigt trött i benen... Sen åt jag en macka på vägen hem och analyserade loppet. Kom fram till att det var ett halvdant lopp, varken bra eller dåligt. Efter en god lunch och en stor tårtbit mådde jag ganska gött. Nu är jag trött och stel i kroppen. Sådär konstigt skön känsla... En positiv sak var i alla fall att jag hade bra puls genom hela loppet, skönt att orka snitta 87% i en timme och 37 minuter. Det säger också en del om min prestation. Vet dock inte vad jag hade för snittpuls förra året, men känns som att jag orkar bättre i år. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0