Jag har varit väldigt spänd inför den här helgen, av flera anledningar. Och jag tror det speglade min inskjutning idag. Vet inte om jag nånsin har haft sämre ståskytte på en inskjutning än jag hade idag. Men jag har såpass mycket erfarenhet nu att jag inte låter en dålig inskjutning påverka mig. Jag sköt ganska bra i ligg i alla fall och nöjde mig efter mina standardiserade 10+10 skott (5+5 utan puls, 5+5 med puls, SLLS). Det är bara när jag har träffbildsförflyttningar som jag skjuter mer. Vet inte om jag nånsin skjutit en extra ståserie. Brukar bara tänka att det är ju min styrka. 

Jag har egentligen inte så mycket att säga om loppet. Jag sköt bra. En kant ut i första ligg och ett dåligt skott i andra ligg. Tyvärr lite seg serie då efter bom på första skottet. Men två fulla hus i stå, riktigt skönt. Ordnade upp min träffprocent i stå litegrann... Tycker det känns så konstigt att ha bättre träffprocent i ligg när jag egentligen är bättre i stå... Men nu har jag samma (om jag räknade rätt under tävlingen). Kanske inte helt optimalt att tänka på sånt när man tävlar dock... 

Åkningen kändes bra fram till att det blev glatta spår. Sen fick jag lägga otroligt mycket energi på att kompensera för glatta spår och halvtaskig balans och det orkade jag inte idag. Jag var gråtfärdig när jag körde upp för näst sista backen men därifrån visste jag att jag skulle åka bra (från toppen alltså). Och det var underbart att höra att jag var trea när jag kom i mål. Mot de två före mig fanns ingenting att göra, starka i spåret och grymma på skjutvallen! Bara att buga och bocka (och kötta järnet imorgon för att försöka ta revansch!)