-

Skit-tävling

Svensk skidskytte-premiär idag. Jag kände mig ganska trygg i och med att jag startade säsongen för en vecka sedan, men kroppen (läs: magen) kände verkligen på tävlingsnerverna. Men så har jag det oftast alltså, magen är nästan alltid mer nervös än vad jag är och jag har bland annat svårt att äta innan tävling. 
 
Alltså, jag har glömt bort det mesta från dagens tävling. Jag minns att det gick bra uppför första backen, men sen kom mjölksyran i nedförsbacken. Det var lite glatt i spåret så jag stod inte helt tryggt nedför. Men sen var det kört. Sen var jag stum resten av loppet. Det finns några få positiva glimtar, från en annars "shitty competition" som jag sa till Lena efter mål. Vi kan ta allt positivt med en gång: jag hade så bra skidor att jag höll på att köra utanför spåret i första tuffa kurvan på banan, hade mycket högre fart än vad jag räknat med att jag skulle ha. Och så var jag mjölksyratålig. För även om jag drogs med mjölksyra hela loppet, så höll jag uppe tryck och teknik på ett värdigt sätt. Annars brukar jag kunna bli stapplande, när benen är så fulla av mjölksyra som de var idag. 
 
Men skyttet var inte godkänt, inte heller dåligt, 1-1, precis som för en vecka sedan. Men jag ligger nu på exakt 90% den här säsongen och kan jag hålla det hela säsongen så är jag nöjd. Men då behöver jag skjuta bättre än idag. Gör ändå 8 bra skott, så nu ska jag bara försöka göra som för en vecka sedan och förbättra mitt skytte till söndagens tävling. Jag har svårt att tro att jag ska kunna upprepa fyra nollor, men jag ska göra mitt allra bästa. Skyttehastigheten var OK idag, varken det bästa eller det sämsta jag kan prestera.
 
Förutom mjölksyran så var det sämsta med dagens tävling att jag fick lov att byta stav två gånger. Jag körde med stora trugor, och jag har troligtvis inte kört med dem tidigare i vinter, för ena trugan vände sig efter lite mer än ett varv, och då är det svårt att trycka på ordentligt med den staven. Jag märkte det på banans högsta punkt och fick en ny stav på banans lägsta punkt, så förlorade väl kanske inte jättemycket på det, men jag fick vinka till väldigt många innan jag tillslut fick en ny stav (tack Biathlon Östersund!) Den staven var dock en decimeter för lång och jag fick åka uppför en lång backe, över stadion, runt en straffrunda och uppför halva Fäbodbacken innan jag fick min stav. Så där förlorade jag tid och framförallt, mycket energi. Jag tänkte ett tag att jag skulle skita i att gå för fullt på sista varvet, eftersom det ändå skulle bli en skit-tävling, men jag var för inne i race-modus för att ändra min plan. Så jag gjorde ett ärligt försök på att åka fort. Men varken ben eller lungor var på det humöret. 
 
Men jag är inte uppgiven. Jag har som sagt typ redan glömt dagens tävling (mindes faktiskt mer än jag trodde, när jag nu ser hur långt jag skrivit) och ser fram emot en ny dag imorgon. Med tanke på hur dåligt det kändes, så blev jag positivt överraskad när jag såg resultatlistan. Jag trodde typ att jag skulle komma sist. Speciellt efter det sjukt dåliga resultatet på sprinten på Sjusjøen, när det kändes bättre än idag. Är väl typ 1,5 minut närmare Ingela idag jämfört med för en vecka sedan, så det visar ju att jag som vanligt behöver någon tävlingshelg för att få upp farten. Det brukar vara så för mig i november-december, att jag är sjukt långt efter första tävlingshelgen och sen närmar mig täten med någon minut för varje tävlingshelg. Så jag ser väldigt mycket fram emot kommande tävlingar!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0